Anticimex har analyserat sin statistik från alla besiktningar av fasader på småhus som gjorts inför en försäljning av huset under 2020. Totalt har 32 839 fasader besiktigats i hela landet av Anticimex besiktningstekniker. Resultatet visar att underhållsbehovet av husfasaderna är stort. Och underhållet är viktigt för att förhindra stora och kostsamma fuktskador i väggen och stommen.

9 procent av fasaderna har skador som behöver åtgärdas omgående, såsom rötskador i panelen eller stora sprickor på en putsad fasad. Ytterligare 35 procent har en identifierad risk för att skadas inom kort. Det kan handla om att färgen på en träfasad flagnar eller att en putsad fasad har mindre sprickor som behöver tätas. Sammantaget så behöver 44 procent av fasaderna reparation och underhåll.

– Husägare behöver löpande underhålla sin fasad för att slippa fuktskador, säger Johanna Lindström, expert på husbesiktningar och byggnadsmiljö på Anticimex. Varje sommar bör man inspektera sin fasad, för om den behöver målas om ska det inte vara för kallt eller fuktigt ute. Sedan förstår jag att man helst vill göra annat på sommaren än att jobba med huset, men fångar man problemen tidigt blir det mindre jobb och man slipper de stora dyra skadorna.

Fasaden är tillsammans med taket husets utvändiga fuktskydd som skyddar mot regn, blåst och fukt. Med tiden slits alla typer av fasader, oberoende av om de är byggda av trä, puts, tegel eller andra material. Då uppstår sprickor och otätheter som släpper igenom fukt, som i sin tur kan orsaka fukt- mögel- och rötskador i stommen och väggarna. Fukten kan även komma från läckande hängrännor, otäta fönster och andra genomföringar. Sprickor i fasaden kan även uppstå på grund av sättningar i huset, men det är mer ovanligt.

De vanligaste bristerna som Anticimex besiktningstekniker observerat är att fasadpanelen behöver målas om eller kräver underhåll, följt av färgsläpp och torrsprickor samt rötskador i träpanelen. Även sprickor i putsfasader och tegelfasader är vanliga.

Förutom skador på fasaden så ingår det i fasadunderhållet att kontrollera dörrarnas och fönstrens anslutningar. Om inte plåtblecken runt fönster och dörrar är täta eller om de lutar år fel håll kan fukt ta sig in i fasaden. Och det är inte ovanligt med brister vid dörr- och fönsteranslutningarna – 11 procent av alla besiktigade hus hade skador och brister vid minst en fönsteranslutning som behövde åtgärdas, och 8 procent av huvudbyggnaderna brast vid minst en dörranslutning.

– Många glömmer att kontrollera fönster och dörrar, men alla typer av genomföringar i fasaden innebär en risk för otätheter där fukt kan komma in, säger Johanna Lindström. Det gäller även exempelvis vattenutkastare och luftvärmepumpens utedel.

Ju äldre huset är, desto vanligare är det med skador i fasaden. Enligt Anticimex statistik är de äldsta husen byggda fram till och med 1920 mest drabbade av skador – 15 procent har en skada som behöver åtgärdas omgående och 43 procent har en risk för skada. Men inte ens de nyaste husen, byggda på 2000-talet, klarar sig helt. Där har 4 procent har en skada och 27 procent en risk för skada på fasaden.

– Att de äldre husen är mer drabbade beror nog främst på att de fått utstå slitage under en längre tid och att underhållet troligen blivit eftersatt i perioder, säger Johanna Lindström. En annan förklaring kan vara att det är svårare att underhålla en äldre fasad, då den ofta är konstruerad med ett äldre byggnadssätt.

Tips för att förebygga och skydda fasaden

• Inspektera fasaden minst en gång per år. Håll utkik efter missfärgningar, sprickor, hål och andra otätheter. Gör gärna en extra kontroll efter perioder med mycket regn eller hög luftfuktighet.
• Sommaren är den bästa tiden att kontrollera fasaden. Om du exempelvis planerar att måla om får det inte vara för kallt eller för fuktigt utomhus.
• Se över dina fönster och dörrar efter skador och otätheter. Plåtblecken runt fönster och dörrar ska vara täta, luta rätt och vara väl fastsatta på fasaden.
• Kontrollera stuprör och rensa hängrännor. Stuprören ska vara hela och hängrännor bör rensas från löv och annat som kan förhindra avrinningen.
• Ta bort växtlighet nära fasaden. Buskar och klätterväxter kan skada både fasad och grund. Om det finns växter, glöm inte att kolla hur fasaden ser ut bakom buskar och klätterväxter när du gör din årliga inspektion.
• Glöm inte att även kontrollera vid genomföringar. Exempelvis kan luftvärmepumpens utedel läcka kondensvatten och vattenutkastare läcka vatten.
• Reparera även små skador. Ett löpande underhåll gör att större skador kan undvikas.
• När du målar om behöver du veta vilken färgtyp du ska använda. Hör med en fackman och följ anvisningarna. Det är även viktigt med ett gott underarbete.
• Tvätta fasaden ungefär var tredje år för att få bort bland annat algangrepp. Var noga att följa instruktionerna för din typ av fasad.

Läs hela rapporten här

The post Nära hälften av husfasaderna i Sverige behöver repareras appeared first on Byggkontakt.

– Vi förbereder oss för en getingsommar i hela landet med betydligt fler saneringar än förra året, säger Thomas Persson Vinnersten, skadedjursexpert på Anticimex. Var i landet det kommer att bli flest getingar går dock inte att säga något om, det är olika från år till år. Det brukar dessutom alltid vara stora lokala skillnader.

Mönstret att det en sommar blir fler getingar följt av färre året därpå känns igen sen flera år tillbaka. Det är dock inte helt klarlagt varför det ser ut så, men faktorer såsom tillgång till föda, boplatser och väderförhållanden tros spela stor roll.

När getingarna blir för många och kommer för nära hus och uteplatser kan det upplevas som obehagligt. Dessutom kan de vara farliga för personer med allergi eller överkänslighet mot getingstick. Men man ska komma ihåg att getingen är ett nyttodjur med en viktig roll i ekosystemet. De hjälper till viss del till med pollineringen och äter upp olika skadeinsekter i våra trädgårdar. Därför ska man inte sanera getingar i onödan.

– Om ett getingbo inte stör kan man låta det vara kvar även om det sitter synligt på sitt hus, säger Thomas Persson Vinnersten. Man kan dock förebygga problem genom att försvåra för getingarna att bygga bon på platser där de skapar obehag eller till och med utgör en fara för oss människor. Vår rekommendation är att man nu på våren tar tillfället i akt och getingsäkrar sitt hem för att undvika besvär senare på sommaren.

Anticimex rekommenderar följande åtgärder på våren för att minska getingbesvären senare på sommaren:

• Förebygg genom att ta bort platser där getingar gillar att bygga bon – sätt insektsnät för ventilationsgaller, täpp till kvisthål och andra infartsvägar på huset.
• På våren är det getingdrottningen som flyger omkring och letar boplats. Är man orolig att ett getingbo ska anläggas i närheten av bostaden och man ser en flygande geting, följ efter för att lokalisera var den bygger bo. Men var noga, många misstar solitära bin för getingar. De är också aktiva nu på våren och är viktiga för pollineringen. Solitära bin är håriga och mer lika en humla till utseendet.
• Tidigt på säsongen är boet litet som en pingisboll och man kan ta bort det själv med en dammsugare. Ta bort det på kvällen när getingarna är slöa. Bär skyddande kläder, handskar och ha en mössa på huvudet. När boet sedan vuxit till sig kan det vara riskfyllt att försöka ta bort det själv. Då ska man ta hjälp. ​

Anticimex saneringar* av getingar senaste getingåret 2018 uppdelat länsvis: 

1. Skåne   17 384
2. Västra Götaland 12 846
3. Stockholm  7 310
4. Kalmar   7 139
5. Jönköping  6 345
6. Blekinge  4 399
7. Kronoberg  4 179
8. Halland  3 620
9. Södermanland  3 560
10. Gävleborg  3 292
11. Uppsala  2 955
12. Östergötland  2 830
13. Västernorrland 2 018
14. Västmanland  1 872
15. Örebro   1 806
16. Dalarna  1 218
17. Västerbotten  1 188
18. Värmland  973
19. Jämtland  553
20. Gotland  478
21. Norrbotten  412

Totalt Sverige 2018: 86 377

*Begreppet sanering hos Anticimex kan likställas vid ett utbrott av skadedjur och kan bestå av flera insatser av Anticimex skadedjurstekniker.
​

The post Anticimex: Vi går mot en ny getingsommar – så här förbereder du dig appeared first on Byggkontakt.

För att minska smittspridningen av coronaviruset har Folkhälsomyndigheten presenterat nya föreskrifter som endast tillåter dem som besöker livsmedelshanterande företag att äta och dricka sittandes vid ett bord eller ta med maten för avhämtning. Alla restauranger, kaféer, personalrestauranger, barer, skolmatsalar, cateringverksamheter och liknande ska säkerställa att köer och trängsel inte uppstår i verksamheten.

Vid webinarierna kommer Anticimex experter gå igenom hur verksamheter som serverar mat ska agera, både för att följa de nya föreskrifterna och hur man i ett bredare perspektiv ska arbeta för att begränsa smittspridningen.

– Vi hjälper alla typer av verksamheter med att begränsa smittspridning med förebyggande åtgärder, säkra rengöringsrutiner och desinfektion, säger Håkan Kjellberg, chef leverans och kompetensutveckling företag hos Anticimex. Med det här öppna webinariet delar vi med oss av kunskap om hur smittan sprids, samtidigt som vi riktar oss speciellt till restaurangverksamheter för att bidra till att hålla en säker verksamhet igång.

Första webinariet hålls den 1 april klockan 14.00-14.45 och är kostnadsfritt. Anticimex matsäkerhetsexpert Ola Kotsalainen och Håkan Kjellberg kommer att gå igenom följande:

• Vad är viruset som orsakar covid-19?
• Hur smittar viruset i livsmedelshanterande företag?
• Vad måste man som livsmedelshanterande företag göra för att minska risken att sprida smitta?
• Hur kan man leva upp till Folkhälsomyndighetens nya föreskrifter?
• Desinfektion – vad är det och hur kan det användas effektivt mot det nya coronaviruset?

Anmäl er här: https://www.anticimex.com/sv-se/formular/anmalan-webinar/
​

The post Anticimex: Öppna webinarier för restauranger för att förhindra coronasmitta appeared first on Byggkontakt.

Måsar och duvor är både vanliga och uppskattade i den svenska naturen, men när de dyker upp i städerna hamnar de ofta på kollisionskurs med oss människor. Det vanligaste problemet är att de smutsar ner med sin frätande avföring, som kan förstöra fasader, tak och bilar. Skadorna innebär att fukt kan tränga in och fåglarnas spillning samt bomaterial kan täppa igen stuprör, hängrännor, ventilation och skorstenar. Sammantaget innebär det en risk för fuktskador.

Men det är inte enbart byggnader och fordon som fåglarna kan skada, deras spillning kan också sprida kvalster och bakterier såsom salmonella till oss människor. Många upplever även obehag när fåglarna samlas i stora flockar – deras läten kan vara störande, de river upp sopor för att hitta mat och de kan till och med vara aggressiva under våren när de har bon.

– Problemet med fåglar har ökat, och det beror bland annat på att vi krockar med naturen när vi bygger ut våra städer, säger Thomas Westman, skadedjursexpert på Anticimex. Vår uppfattning är att det idag är fler som stör sig på måsar än på duvor, i och med att måsarnas skränande är mer störande och de kan vara mer aggressiva. Dock skapar avföringen från båda typer av fåglar i princip lika stora skador på byggnader och fordon.

Till Anticimex är det främst fastighetsägare och företag som hör av sig när fåglarna har blivit ett problem, och det är allt fler som behöver hjälp. Anticimex lösningar består av så kallade fågelsäkringar – olika lösningar som hindrar fåglarna från att slå sig ner utan att skada dem. Det kan vara nät, piggar, vajrar, ljud eller ellister som i möjligaste mån är osynliga för att inte störa arkitekturen. Det är dock bråttom att få lösningarna på plats om man tror sig har fågelproblem i antågande till kommande sommar.

– Fågelsäkring gör vi mest under vinterhalvåret fram till häckningsperioden, som startar här i vår, för att inte störa fåglarna när de lagt ägg, säger Thomas Westman. Vår uppmaning till kunder är att det är mest effektivt att arbeta förebyggande och ta bort orsaken till det som drar till sig fåglarna, som att ta bort sopor eller sätta piggar på tak där de gillar att bygga bo.

Exempel på Anticimex lösningar för fågelsäkring:

• Piggar – hindrar fåglar från att landa och bygga bon utan att skada dem. Kan användas på olika typer av ytor, såsom skyltar, takfästen, takåsar med mera.

• Nät – kan skydda ett helt ett område, till exempel ljusgårdar, undersidan av takutsprång och andra språng, vrår och öppna platser.

• Vajrar – tunna, diskreta vajrar hindrar fåglarna från att landa och bygga bon. Fungerar på nästan alla ytor, men passar bäst till fönsterbrädor och lister.

• Ellister – använder strömimpulser som är ofarlig för människor och djur, men upplevs som obehaglig vilket gör att fåglarna undviker att slå sig ned.

• Akustisk metod – använder olika fåglars varningsläten som får fåglarna att undvika området. Ljudet uppfattas inte av människor.

• Optisk avskräckning – reflektioner av olika ljusstrålar som skrämmer fåglarna. Systemet har visat sig kunna minska antalet fåglar med upp till 80 procent efter tre månader.

• Rörelseskrämma – tunna trådar i rostfritt stål som roterar i vinden. Fåglarna upplever rörelserna som hotfulla och undviker därför att slå sig ned.

The post Insatser mot fågel ökar – nu är det hög tid att förebygga appeared first on Byggkontakt.

Kackerlackor är en hälsorisk eftersom de är smittbärare av olika sjukdomar och deras illaluktande sekretet kan framkalla allergiska reaktioner. De trivs inomhus i varma och fuktiga miljöer med många gömställen. Honan lägger äggkapslar med 30-40 ägg som kläcks efter ett dygn, vilket innebär att de sprider sig snabbt och är svåra att bli av med.

– Det är framförallt den tyska kackerlackan som trivs inomhus i Sverige, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex. Den har kommit hit under en längre period främst via importerade varor, men är idag etablerad. Vi hittar dem både i privatbostäder och hos olika verksamheter, såsom restauranger och butiker.

Anticimex genomförde 3939 saneringar* av kackerlackor i hela Sverige under 2019, vilket är en minskning med 21 procent sedan 2018. Då genomfördes 5016 saneringar av kackerlackor och den minskande trenden går att spåra tillbaka till 2016 (se Anticimex statistik över saneringar av kackerlackor 2016-2019 här). Bättre saneringsmetoder är en möjlig orsak till minskningen, men förekomsten av kackerlackan är fortfarande utbredd.

– När vi började använda beten i bekämpningen har vi kunnat locka fram kackerlackorna för mer effektiva saneringar, säger Håkan Kjellberg. Men fortfarande är det alldeles för vanligt med kackerlackor mot bakgrund av vilka problem de skapar. Vi behöver upptäcka dem tidigt för att undvika spridning, något vi nu kan genom att kombinera ny teknik med moderna saneringsmetoder.

Den digitala fällan Smart Sense fungerar som ett inbrottslarm mot flygande och krypande insekter. Fällan registrerar aktivitet genom temperaturförändringar och skickar en varning till Anticimex digitala kontrollcenter. Därefter gör Anticimex en riskbedömning av de registrerade insekterna och åtgärder kan sättas in vid ett så pass tidigt skede att skadeverkan förblir minimal.

– Den stora vinsten med Smart Sense är just övervakningen, säger Håkan Kjellberg. Kackerlackor är bra på att gömma sig och är aktiva på natten. Utan de här fällorna är det inte säkert att man upptäcker kackerlackorna i det tidiga skedet som är så viktigt.

Den digitala fällan Smart Sense fungerar övervakande och lockar till sig insekterna med feromoner eller lockämnen. Smart Sense är en två-i-en-fälla som kan väggmonteras för flygande insekter, såsom mott, och golvmonteras för krypande insekter, såsom kackerlackor.

Så undviker du kackerlackor i hemmet:

• Städa och rengör noga, speciellt i varma och fuktiga miljöer
• Förvara livsmedel eller djurfoder i slutna behållare
• Töm sopbehållare och komposter ofta – mat och fukt lockar insekterna
• Låt inte mat och vatten till husdjur stå framme i onödan
• Täta springor och sprickor i väggar och vid rör
• Kontrollera förpackningar och väskor innan du tar in dem

*Begreppet sanering hos Anticimex kan likställas vid ett utbrott av skadedjur och kan bestå av flera insatser av Anticimex skadedjurstekniker. ​

The post Färre kackerlackor i Sverige med nya metoder – och nu kommer digitala fällor appeared first on Byggkontakt.

Enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rycker räddningstjänsten ut till cirka 6 000 bostadsbränder i Sverige varje år, Och under december och januari ökar utryckningarna med cirka 30 procent jämfört med genomsnittet för resten av året. För att försöka ändra det mönstret uppmärksammas brandskydd i hemmet på Brandvarnarens dag, som infaller nu på söndag den 1 december.

Anticimex genomför varje år 100 000 skadeförebyggande besiktningar i bostäder. Ett fungerande brandskydd är en viktig del av besiktningen.

– Vår bild är att många glömmer det enkla – att ha tillräckligt många brandvarnare, att löpande testa att de fungerar och ha brandsläckare samt brandfilt på plats, säger Mikael Aderskog, ansvarig för skadeförebyggande besiktningar hos Anticimex. Om man har den utrustningen hemma och rutiner för att kontrollera att de fungerar så kan man rädda liv.

Anticimex har 80 specialiserade brandskyddstekniker som arbetar runt om i hela Sverige och som även hjälper företag med brandskydd. Företagstjänsterna är inriktade på förebyggande åtgärder, såsom utbildning, inspektioner och rutiner för ett systematiskt brandskyddsarbete.

– Vi ser vid inspektionerna att även företag ibland brister i att ha koll på att brandskyddsutrustning fungerar, så vi hoppas att även de ska ta tillfället i akt på Brandvarnarens dag att se över sitt brandskyddsarbete, säger Johannes Eklund, expert på brandsäkerhet och brandskydd hos Anticimex.

Så här skyddar du dig mot brand hemma i adventstider:

• Ha en brandvarnare i varje sovrum samt nära köket, Ha minst en per våningsplan.
• Testa brandvarnarna en gång i månaden och även om du varit borta en längre tid. Ett tips är att registrera ditt mobilnummer på www.skyddadigmotbrand.se, så får du en gratis SMS-påminnelse när det är dags att testa brandvarnaren.
• Använd ljusstakar som inte är tillverkade i brännbart material och se till att de står stadigt.
• Strunta i den torra vitmossan/fönsterlaven i adventsljusstaken, tar den eld så kan det sprida sig fort.
• Släck alltid levande ljus när du lämnar ett rum.
• Placera värmeljus långt ifrån lättantändligt material.
• Spisen är den vanligaste orsaken till bostadsbränder. Ta bort brännbart material runt spisen och även om du har en öppen spis där du eldar.
• Undvik att ladda mobilen och annan elektronisk utrustning på natten eller obevakat. Ett tips är att ladda med en timer som slår av efter en tid.
• Glöm inte att dra ur sladden ur elektronisk utrustning, såsom locktänger och strykjärn.
• Säkerställ att brandfilten och brandsläckaren är tillgängliga och inte undangömda i garaget.
• Kontrollera att det är rätt tryck i brandsläckaren och att den inte är äldre än tio år.

I Anticimex webbshop finns utrustning för brandskydd, såsom brandvarnare, brandfilt och brandsläckare: https://shop.anticimex.com/brandskydd

The post Dags för Brandvarnarens dag – så här brandsäkrar du hemmet appeared first on Byggkontakt.

Råttor orsakar allvarliga skador på hus och egendom och bär på bakterier och virus som kan göra människor sjuka. Under flera år har Anticimex insatser för att bekämpa råttor ökat och trenden höll i sig under 2018.

– Råttor och människor trivs på samma platser och gillar samma sorts mat, så i takt med att städer växer måste vi utveckla insatserna för att hålla råttproblemet i schack, säger Thomas Westman, skadedjursexpert på Anticimex.

Under 2018 genomförde Anticimex 56 209 traditionella råttsaneringar i Sverige. Samtidigt finns 22 422 digitala råttfällor ute runt om i hela landet. Motsvarande siffror för år 2017 var 56 030 traditionella råttsaneringar och 17 432 digitala råttfällor. Båda metoderna för bekämpning av råttor har alltså ökat, men de digitala metoderna ökar snabbast.

En drivkraft bakom de digitala råttfällornas frammarsch är att det inte längre är tillåtet att lägga ut kemiska bekämpningsmedel, eller råttgift, permanent. De digitala fällorna använder inte bekämpningsmedel och de används ofta i kombination med andra giftfria mekaniska fällor.

– Under 80 år har vi sanerat råttor på samma sätt, men det sker en stor förändring just nu, säger Thomas Westman. Det gör att användningen av kemiska bekämpningsmedel minskar.

Erfarenheter från de platser där de digitala råttsaneringssytemen installerats i sin helhet visar även på god effektivitet. Ett exempel är den danska kommunen Gribskov som valt att använda sig primärt av digital råttbekämpning i hela kommunen. När de digitala bekämpningssytemen hade installerats minskade antalet fångade råttor med 79 procent på elva veckor. Efter 25 veckor hade antalet på vissa platser sjunkit med 99 procent.

– Fångsterna i de digitala fällorna i avloppen minskar över tid och det beror på att råttpopulationen har minskat där, säger Thomas Westman.  Sedan använder vi sensorer för att upptäcka nya råttor, och kan då sätta fällorna på rätt platser. Så om kommuner, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar samarbetar inom samma digitala lösning blir råttbekämpningen effektiv.

Så undviker du råttor:

• Råttor älskar vår mat, så lämna den inte framme.
• Håll rent och städat i förråd och lager, råttor bygger gärna sina bon i bråte.
• Håll koll på växterna. Råttor klättrar bra och kan använda sig av klätterväxter, träd och buskar för att komma till balkonger eller ventiler.
• Håll koll på soporna. Se till att det är lock på sopbehållare och att komposter är placerade en bra bit från fastigheten.
• Använd digitala fällor. En digital fälla är uppkopplad och larmar så fort en råtta går i den. På så sätt kan man snabbt sätta in åtgärder där antalet råttor ökar.

The post Bekämpningen av råttor ökar i Sverige appeared first on Byggkontakt.

När städer växer ökar även problem med skadedjur. Stockholm är inget undantag och en ökad råttpopulation kan orsaka allvarliga skador på hus och egendom samt kan bära på bakterier och virus som gör människor sjuka. För att kartlägga råttproblemet i Stockholm har Anticimex anlitat undersökningsföretaget United Minds för att fråga stockholmarna själva om deras inställning gentemot råttor.

Undersökningen visar att 80 procent av stockholmarna har sett minst en råtta, varav 70 procent uppger att det var en negativ upplevelse. Vanligast är att se råttorna utomhus i gatumiljön (55%), i parker (36%) och på torg (23%). Av alla som svarade upplevde närmare hälften (45%) att antalet råttor har ökat och var femte (20%) undviker till och med platser där råttor kan finnas.

– Det är en utmaning att hålla nere råttpopulationen i en storstad, men viktigt för att skapa en hållbar stad, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex. Det krävs bra  samarbeten mellan kommun, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar för att få långsiktiga lösningar på plats.

En klar majoritet (74%) av stockholmarna anser att problemet med råttor är viktigt att åtgärda. Men man tycker det är viktigt att bekämpningen sker hållbart, både för människan och naturen. 77 procent anser att bekämpningen av råttor bör ske på ett hållbart vis och de viktigaste faktorerna vid bekämpningen av råttor är att saneringarna inte ska påverka hälsan negativt (51%) eller miljön (40%). Dessutom är 44 procent oroliga över gifter som används i samband med bekämpning av råttor.

För att effektivisera saneringen i Stockholm och minska användningen av bekämpningsmedel har Anticimex inlett ett testprojekt på åtta platser i staden för att utreda möjligheterna för digitala råttsaneringssystem. Systemet består av uppkopplade sensorer och fällor utan bekämpningsmedel. Sensorer övervakar och samlar information om råttornas rörelser både i avlopp och ovan jord. Baserat på informationen placeras fällor ut på de bästa platserna. Fällorna förser Anticimex tekniker med data kring hur ofta de fångar en råtta. På så sätt går det att följa populationens utveckling samt optimera systemet över tid. Sensorerna larmar exempelvis om råttorna dyker upp på andra ställen, och nya fällor kan placeras ut.

Anticimex digitala råttsanering används i flera kommuner runtom i landet och utomlands, såsom Malmö, Göteborg, Växjö, Karlskrona och Gribskov i Danmark. Resultatet visar att antalet råttor som fångas in minskar snabbt när systemet är på plats. I Gribskov minskade antalet fångade råttor med 79 procent på elva veckor. Efter 25 veckor hade antalet på vissa platser sjunkit med 99 procent. Och det utan att använda bekämpningsmedel. Målsättningen för kommunen är att råttobservationerna ska minska med 75 procent till år 2020.

– Från att vi har råttsanerat på samma sätt i 80 år så ser vi de senaste åren hur omställningen till de här hållbara digitala systemen exploderat, säger Håkan Kjellberg. Utvecklingen går hand i hand med att regelverket för användning av kemiska bekämpningsmedel har skärpts. Det är väldigt positivt, vi löser hellre råttproblem med data än med gift.

Fakta om undersökningen:
Undersökningen genomfördes som en webbenkät utskickad per e-post till 514 utvalda respondenter. Samtliga var boende i Stockholms län – 24 procent i innerstan, 46 procent i inre ytterstaden, 23 procent i yttre ytterstaden, 5 procent på landsbygden och 2 procent tveksamma/vet ej. Kvoter implementerades för att få ett representativt urval avseende kön och ålder. Undersökningsperioden var 19 till 26 juni 2018.

The post Anticimex: 8 av 10 stockholmare har sett råttor appeared first on Byggkontakt.