Fredrik Kullman, vd för Bjurfors Stockholm

Nästan var femte svensk i åldersspannet 18–34 år (17 procent) svarar att det amorteringskrav och skuldkvottak som infördes för ett år sedan – i mars 2018 – har påverkat deras framtidsplaner. Detta kan jämförs med populationen i stort (18–79 år) där 11 procent svarade att detta påverkat deras framtidsplaner.

– Det stärkta amorteringskraven har fått flera konsekvenser. En av dessa är att unga fått svårare att komma in på bostadsmarknaden, en grupp som redan hade det svårt med de gamla reglerna. Det är olyckligt på flera sätt, menar Fredrik Kullman, vd för Bjurfors Stockholm och fortsätter:

– Det förstärkta amorteringskravet är en del av en bostadspolitik som tyvärr skapat rekordhöga trösklar för ungas möjlighet att komma in på bostadsmarknaden. Vi behöver konkreta och långsiktiga förslag som stimulerar rörligheten på bostadsmarknaden så att fler flyttkedjor skapas och att unga ges bättre möjligheter att köpa sin första lägenhet, säger Fredrik Kullman, vd för Bjurfors Stockholm.

Det förstärkta amorteringskravet och skuldkvottaket har också inneburit att antal köp av bostad gått ner sedan det nya amorteringskravet.

– Inför amorteringskravet var det många som slog till och köpte bostad med de gamla reglerna. Efter det har rörligheten minskat och färre affärer avslutats då många valt att skjuta på sina flyttplaner när de inser hur dyrt det blir att ta nya lån. Det har påverkat efterfrågan och lett till att bostadspriserna har rört sig i sidled, kommenterar Fredrik Kullman, vd på Bjurfors Stockholm.

Det är inte bara köp av bostad som har påverkats med det höjda amorteringskravet. Med de pengar som nu måste investeras i lånet minskar andra typer av köp.

– När det blir svårare och framförallt dyrare att ta nya lån drabbas även marknaden för fritidshus och bostäder utomlands, men också hushållens möjligheter att renovera, köpa bil och göra andra större investeringar som tidigare finansierades med ökade bostadslån, säger Fredrik Kullman, vd på Bjurfors Stockholm.

The post Nära var femte ung har ändrat framtidsplanerna efter amorteringskravet appeared first on Byggkontakt.

YouGov har för byggmaterialkoncernen Bygmas räkning för sjätte året i rad intervjuat drygt 1 000 personer som äger sitt boende. I årets barometer ställdes för första gången frågan om eventuella flyttplaner närmaste året. Resultatet är nedslående: två av tre av dem som vill flytta är förhindrade på grund av bostadspolitiska respektive skattehinder.

Det skäl de flesta anger är reavinstskatten (37%), följt av de nya amorterings-kraven (30%), liksom svårigheter att få nya lån (25%). 28% uppger de sjunkande bostadspriserna som skäl.

– Idag är det för billigt att bo kvar och för dyrt att flytta, vilket skapar inlåsningseffekter. Jämför man med övriga OECD har Sverige betydligt högre transaktionskostnader för den som flyttar. Att det får negativa konsekvenser för rörligheten blir tydligt när så många hushåll framhåller att reavinstskatten är det viktigaste hindret för att flytta, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert på Sveriges Bygg- industrier.

Det är främst yngre (åldersgruppen 25-35 år) och storstadsbor, i synnerhet stockholmare, som ser hinder för flytt. De yngre hindras primärt av sjunkande bostadspriser och de nya, tuffare amorteringskraven. De äldre hindras främst av reavinstskatten.

– Undersökningen visar på tydliga inlåsningseffekter på bostadsmarknaden, framför allt i storstäderna och bland de yngre bostadsägarna. Vi kan nu även tydligt se effekter av de nya, hårdare amorterings- kraven och hur de bidrar till en än stelare bostadsmarknad i ett läge där vi skulle behöva gå i motsatt riktning. Det slår naturligtvis även mot bostadsbyggandet och därigenom vår egen bransch i ett läge där vi istället skulle behöva öka byggtakten, kommenterar Urban Johansson, VD för Bygma i Sverige.

– Sveriges Byggindustriers prognos över bostadsbyggandet visar att antalet påbörjade bostäder faller med en tredjedel mellan toppen 2017 och 2019. Främsta skälet är de kreditrestriktioner som införts i högt tempo under senare år, som också slår hårt mot förstagångsköpares möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden. Att de dessutom kraftigt försämrar rörligheten bland dem som vill flytta visar än tydligare att det är nödvändigt med en bred översyn av de regleringar som gjorts, avslutar Anna Broman.

Fakta om undersökningen:
Bygmabarometern genomförs av det globala undersökningsföretaget YouGov. Under september 2018 genomfördes sammanlagt 1008 CAWI-intervjuer med ett riksrepresentativt urval av män och kvinnor i åldern 25-74 år, som äger sin bostad och/eller fritidshus. Denna grupp utgör 69% av Sveriges befolkning.

The post Två av tre bostadsägare som vill flytta hindras av inlåsningseffekter appeared first on Byggkontakt.

– Det är anmärkningsvärda siffror, men tyvärr inte helt oväntat. Det skärpta amorteringskravet har kraftigt kapat möjligheterna för unga som vill flytta till ett arbete och då behöver köpa en lägenhet, säger Daniella Waldfogel näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare. 

Siffrorna publiceras i en artikel i Dagens Nyheter. Av dessa framgår att personer i åldern 25-35 år som bor i storstäderna i hög utsträckning saknar möjlighet att köpa en nybyggd etta.

Sveriges Byggindustrier menar att ett amorteringskrav som begränsas till en procent oavsett belåningsgrad och skuldkvotsnivå leda till att 20 procent fler unga skulle kunna efterfråga en bostad.

Stockholms Handelskammare har vid flera tillfällen påtalat att skärpningen av amorteringskravet var ett dåligt beslut.

– Det har höjt kraven rejält för att överhuvudtaget komma in på bostadsmarknaden och en konsekvens av det är att stora grupper stängts ute från möjligheten att skaffa ett första boende eller flytta till Stockholm för att jobba. Beslutet togs utan någon analys av det amorteringskrav som redan fanns och det måste ses som ett felsteg, säger Daniella Waldfogel.

I en undersökning med 2 194 svarande som Evimetrix utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare uppger nästan 9 av 10 att det behövs en blocköverskridande överenskommelse om bostadsmarknaden

– Situationen på bostadsmarknaden är mycket ansträngd och det drabbar framförallt grupper som ännu inte kommit in på marknaden. Därför är det extremt angeläget att nästa regering omgående tar initiativ till breda bostadspolitiska samtal där i princip hela bostadspolitiken stöps om, säger Daniella Waldfogel.

The post Få under 35 kan köpa en nyproducerad etta: ”Anmärkningsvärda siffror” appeared first on Byggkontakt.

Fastighetsbyrån har genomfört en Novusundersökning där 1 614 svenskar har svarat på frågor om sin boendesituation. Svaren visar att 10 procent av svenskarna, och 16 procent av de som funderar på att flytta, tycker att det skärpta amorteringskravet har påverkat deras vilja eller möjlighet att flytta. De som i högst uträckning tycker att de har påverkats är stockholmare och höginkomsttagare.

• Vi var kritiska till det skärpta amorteringskravet framförallt för att det var dålig tajming på en redan turbulent marknad. Beslutet har också ökat osäkerheten och påverkat konsumenternas beteende. Men till stor del är det psykologi och spekulation. Undersökningsresultaten visar att de faktiska effekterna inte är så dramatiska och ligger väl i linje med det FI förutspådde, säger Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån.

26-35-åringar påverkas mest
Den åldersgrupp som i störst utsträckning har påverkats av det skärpta amorteringskravet är 26-35-åringar. Endast 9 procent av 18-25-åringar tycker att de har påverkats, även om många (28 %) inte kan avgöra om de har påverkats.

• Det finns stora barriärer och inlåsningseffekter på bostadsmarknaden, inte minst för unga. Det vi behöver nu är en översyn av hela bostadspolitiken – inte stressade punktinsatser för att stimulera marknaden eller vinna röster i valet. Alla enskilda förändringar skapar onödig turbulens och risken är att vi lägger för stor vikt vid det skärpta amorteringskravet när andra åtgärder är viktigare, säger Johan Engström.

Undersökningens resultat:

Har beslutet att införa ett skärpt amorteringskrav från den 1 mars 2018 påverkat din vilja eller möjlighet att byta bostad?

Ålder:

Ort:

Inkomst:

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Fastighetsbyrån. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten 18-79 år. Totalt har 1614 intervjuer genomförts under perioden 16 maj-7 juni 2018. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. I maj 2017 genomfördes motsvarande Novusundersökning med 1611 genomförda intervjuer. Vissa av frågorna ställdes på samma sätt och kan därmed jämföras med året resultat.

The post Begränsade effekter av skärpt amorteringskrav appeared first on Byggkontakt.

Den 1 mars trädde nya amorteringsregler för nya bolånetagare i kraft. De innebär att alla som tar ett nytt bolån på över 4,5 gånger hushållets årliga bruttoinkomst måste amortera ytterligare 1 procent per år i tillägg till de tidigare 2 procenten. Befintliga lån omfattas inte av kravet så länge belåningen inte ökas för att finansiera exempelvis en renovering eller en ny bostad. Undantag gäller också vid köp av en nyproducerad bostad, då kan köparen befrias från amorteringskravet under de fem första åren.

Enkelt uttryckt innebär amorteringskravet alltså att hushåll med lägre inkomst har högre krav på sig att återbetala sin skuld. Finansinspektionens (FI) förhoppning är att det på sikt ska minska lånandet. De bedömer nämligen att hushållens stigande skulder i förhållande till inkomsten utgör en riskfaktor för obalans i landets ekonomi.

I samband med att amorteringskravet har varit i ropet har det generella intresset kring bolån och ränta ökat. Nya aktörer och bolåneförmedlare sätter press på bankerna genom att erbjuda och förhandla fram lägre räntor. Den här ökade konkurrensen pressar ner bankernas lönsamhet vilket, enligt Skandias sparekonom Maria Landegård, är fördelaktigt för konsumenterna.  En lägre ränta ger exempelvis mer utrymme för amortering. Och insikten om möjligheten att sänka sin ränta och spara tusenlappar varje år gör att många, både nya och befintliga låntagare, lägger vikt vid att noga tänka igenom och se över sina lån.

Det skärpta kravet påverkar sannolikt också bostadsmarknaden på flera sätt. På kort sikt har det, enligt Hemnet, framförallt bidragit till att fler önskat sälja sin bostad under våren. Vecka 6 i år var utbudet av bostadsrätter rekordhögt och 84 procent högre än motsvarande vecka 2017. Och långsiktigt menar FI och regeringen att rörligheten på marknaden kan minska till följd av att personer som tagit lån innan amorteringskraven började gälla blir försiktigare när det kommer till att flytta.

The post Så påverkas vi av det nya amorteringskravet appeared first on Byggkontakt.

Det nya amorteringskravet, som innebär att den som lånar mer än 4.5 gånger sin bruttoinkomst ska amortera 1 procent ytterligare, har lett till att regeringen fått kritik från många håll. Enligt Riksrevisionen borde regeringen ha offentliggjort beslutsunderlaget som ledde till ställningstagandet. Per Bolund har påtalat att man följt rutinerna men vill inte lämna ut underlaget som föranledde beslutet.

Centerstudenter kräver att regeringen lägger korten på borden och offentliggör underlagen som låg till grund för en höjning av trösklarna in till bostadsmarknaden – framförallt för unga och studenter.

Simon Palme, ordförande för Centerstudenter, riktar skarp kritik mot både beslutet och genomförandet av detsamma.

– Unga och studenter är de största förlorarna på grund av dagens bostadspolitik. Köerna på hyresmarknaden är så långa att studenter är närmare en doktorsexamen än ett tryggt förstahandskontrakt. Att köpa eget boende är extremt dyrt och dessutom höjer man nu trösklarna ytterligare genom att tvinga upp en snabbare amorteringstakt.

– Ingen vågar ta tag i verkliga problem på bostadsmarknaden, det är därför amorteringskraven kommit upp på bordet. Unga ska inte behöva ta smällarna av en havererad bostadspolitik”, säger Simon Palme, ordförande för Centerstudenter.

The post Centerstudenter kräver att regeringen lägger korten på bordet appeared first on Byggkontakt.

Det visar SBAB:s undersökning Bo & Låna 2014 som genomförts i maj för tredje året i följd. Enkäten har skickats ut av Snabba Svar och bygger på svar från 1 028 personer i åldern 20-80 år. Undersökningen presenteras i sin helhet på sbab.se.

Av de som köpte bostad under 2012-2014 behövde 36 procent hjälp i form av medlåntagare på bolånen. Andelen var ungefär lika stor bland de som köpte bostad under perioderna 2005-2011. Däremot var den lägre bland de som köpte under 2000-talets första fem år. Högst var andelen som behövde medlåntagare bland de som köpte bostad på 1990-talet, 41 procent.

Andelen som behöver hjälp med kontantinsatsen har ökat dramatiskt under 2000-talet. Under perioden 2000-2004 var det bara 6 procent som inte kunde klara kontantsinsatsen, en lägre andel än under 1970-1999. Under 2009-2011 hade denna andel stigit till 14 procent och under 2012-2014 har den nått hela 24 procent.

Andelen som behövde både medlåntagare och hjälp med kontantinsats var 8 procent under 2012-2014, också det en ökning jämfört med tidigare perioder. Sammantaget har andelen som behövde hjälp med finansieringen vid bostadsköp ökat från 25 procent i början av 2000-talet till 52 procent under de senaste tre åren. Andelen är nu till och med högre än den var efter fastighetskrisen i början av 1990-talet.

– Bolånetak, amorteringskrav och andra åtgärder har haft en tydlig åtstramande effekt. Allt fler behöver finansiell hjälp av anhöriga vid bostadsköpet vilket i förlängningen hotar att utestänga stora grupper, framför allt förstagångsköpare, från bostadsmarknaden, säger Tor Borg, Chefsekonom SBAB.

Svårare få ihop till kontantinsatsen

Andelen som behöver medlåntagare är hög men inte särskilt mycket högre än tidigare, på 1990-talet var den till och med högre än vad den är i dag. Den stora förändringen är att andelen som behöver hjälp med kontantinsatsen har ökat markant de senaste åren. Bolånetaket, som begränsar bolånet till 85 procent av bostadens värde, är en förklaring till att det blivit tuffare att få ihop till kontantinsatsen. En annan förklaring är att villapriserna stigit med 50 procent och bostadsrättspriserna med nästan 100 procent sedan 2005, samtidigt som genomsnittsinkomsten per person bara ökat med 35 procent. Det ställer högre krav på kontantinsatsens storlek i förhållande till plånbokens storlek.

Andra faktorer bakom prisrekorden på bostadsmarknaden Siffrorna antyder att det skett en betydande åtstramning av lånemöjligheterna under de senaste åren. Att hushållens skulder bara ökar med drygt 5 procent om året samtidigt som boräntorna är rekordlåga och bostadspriserna ökar snabbt är också ett tecken på detta.

– Mer än vartannat hushåll som köper bostad idag behöver hjälp med finansieringen. Detta borde hämma efterfrågan på bostadsmarknaden och minska trycket uppåt på bostadspriserna. Ändå sätts nya prisrekord i nästan hela landet. Det går bara att tolka det som att de underliggande faktorerna bakom prisuppgången för tillfället är mycket, mycket starka, säger Tor Borg.

The post Höjda krav tvingar rekordmånga ta hjälp för att få bolån appeared first on Byggkontakt.