Mycket har hänt på bostadsmarknaden de senaste fem åren och prisökningen har varit kraftig på många håll i landet. Därför kan det vara intressant att se över hur det ser ut för just din bostad. Har din bostad ökat i värde kan det innebära en lägre belåningsgrad och därmed eventuellt en lägre amortering. I exempelvis Göteborg kan det röra sig om drygt 7 000 kronor och i Halland om drygt 3 000 kronor per månad.

Att det är intressant att notera att det gått just fem år har att göra med den ”tröghetsregel” som finns inskrivet i kravets föreskrifter. Det är nämligen endast tillåtet att omvärdera bostaden tidigast fem år efter att bostaden förvärvades eller om det skett en avsevärd förändring, till exempel om man har köpt granntomten och slagit ihop med huvudfastigheten.

Vi har också tittat på hur det ser ut för familjen Andersson som köpte sin villa 2016:

Pris 2016                                                                      5 300 000 kr*                                                            

Lån                                                                               4 500 000 kr                                                              

Belåningsgrad                                                                         85%                                                                             

Amortering per månad (2 %)                                          7 500 kr                                                             

Fem år senare värderar paret sin villa, och med en prisuppgång på drygt 25 procent:

Pris 2021                                                                     6 630 000 kr*

Lån efter amortering i fem år                                      4 050 000 kr

Belåningsgrad                                                                        61%

Amortering per månad (1 %)                                         3 375 kr

Familjen har alltså möjligheten att sänka sin amortering med 4 125 kr per månad.

-Det är mycket pengar för de allra flesta. Givetvis väcks då tanken på vad man ska göra med de här pengarna istället, säger Emma Persson och fortsätter.

– Förslagsvis, eftersom familjen fram tills nu har klarat att betala sin amortering, borde de fortsätta att spara. Eftersom de fortfarande amorterar 1 procent är det smart att sprida riskerna och välja att investera på börsen, till exempel i aktiefonder.

Att ha pengar mer tillgängliga än det övervärde som finns i bostaden är också klokt. Det är inte säkert att banken vill låna ut mer den dagen det behövs, till exempel om man samtidigt hamnat i en tillfällig arbetslöshet eller sjukdom och därmed har lägre inkomst. Då är det bra att ha möjlighet att sälja av lite aktiefonder. För den som inte har en buffert på plats har det naturligtvis högsta prioritet. Men så snart den är påfylld bör familjen i Göteborg ge sig själva chansen till lite avkastning på sparpengarna och vända sig till börsen.

*Svensk Mäklarstatistik har tittat på priset för en medelstor villa på 140 kvadrat samt på en etta i samtliga län år 2016 och 2021.

The post Amortering – nu kan du omvärdera bostaden appeared first on Byggkontakt.

Spridningen av coronaviruset (covid-19) skapar stort humanitärt lidande runt om i världen och åtgärder mot detta har skapat stora störningar i ekonomin. I Sverige försämras nu de ekonomiska utsikterna i snabb takt. Då osäkerheten om framtiden är stor upplever många hushåll en oro kring sin egen ekonomi.

FI har under senare år infört amorteringskrav som inneburit att bolånetagare har mindre skulder och mer motståndskraft. För att ytterligare stärka bolånetagares förmåga att klara av försämringar i ekonomin kommer FI att tillåta att banker tillfälligt gör undantag från amortering.

För att banker ska kunna bevilja amorteringsfrihet krävs i dag att hushållen förlorar inkomst på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Nu föreslår FI att bankerna får möjlighet att bevilja amorteringsfrihet för samtliga nya och befintliga bolånetagare med hänvisning till den kraftiga nedgång i svensk ekonomi som följer i coronavirusets spår.

Det är samtidigt upp till bankerna att besluta om ett enskilt hushåll ska få undantag från amortering utifrån en bedömning om dess specifika situation och betalningsförmåga.

Undantaget är till för att mildra de ekonomiska effekterna av coronaviruset på svenska bolånetagare och föreslås gälla till och med juni 2021. Då kommer FI att utvärdera läget i svensk ekonomi för att bedöma om undantaget ska förlängas eller tas bort.
Förslaget kommer nu att skickas på remiss med sikte på att börja gälla den 14 april i år.

FI:s senaste bolånerapport visar att nya bolånetagare överlag har goda marginaler för att klara betalningar på sina lån i ett sämre ekonomiskt läge. En utökad möjlighet till undantag från amortering gör att marginalerna för bolånetagarna ökar.

– Amorteringskravet ökar svenska bolånetagares förmåga att klara svåra tider. När vi nu är inne i ett mycket svårt ekonomiskt läge är det rimligt att hushållen får handlingsfrihet att använda de marginalerna, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Förslaget kommer att presenteras på en pressträff i dag av generaldirektör Erik Thedéen och FI:s chefsekonom Henrik Braconier. De redovisar samtidigt FI:s senaste bolåneundersökning.

Tid: Torsdag 2 april klockan 10.30
Plats: Finansinspektionen, Brunnsgatan 3, Stockholm

Pressträffen är endast för media, men den webbsänds direkt via fi.se, på sidan FI Play/Film.​

The post Banker får ge alla bolånetagare undantag från amortering appeared first on Byggkontakt.

En för staten kostnadsneutral åtgärd är att stoppa det tvångssparande som det utökade amorteringskravet innebär.

Finansinspektionen föreslår tillfälliga undantag från amorteringskravet för enskilda personer.

– Vi har länge påpekat att amorteringskraven innebär ett tvångssparande som innebär en risk när konsumtionen faller. Vi tycker inte att en paus är rätt väg att gå, utan det skärpta amorteringskravet borde tas bort permanent, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare. 

Professor Lars E.O Svensson har i en tidigare rapport åt Stockholms Handelskammare påvisat att amorteringskraven infördes på felaktiga grunder och menar att dessa minskar hushållens motståndskraft och förmåga att upprätthålla konsumtionen.

I rapporten skriver han: Det uttalade syftet med amorteringskraven är att öka hushållens motståndskraft. Men i själva verket är amorteringskraven kontraproduktiva och minskar hushållens motståndskraft. Med hushållens motståndskraft avses i detta sammanhang deras förmåga att upprätthålla sin konsumtion vid bostadsprisfall, ränteförändringar och inkomstfall.

Nu föreslår Finansinspektionen att amorteringskraven ska kunna pausas tillfälligt för enskilda individer.

– Det bekräftar vår bild, att amorteringskravet innebär en risk. Därför är det klokt att se över dessa, men en tillfällig paus för enskilda individer för att sen återgå till dåliga regler är inte lämpligt. Åtminstone det skärpta amorteringskravet bör tas bort permanent, säger Andreas Hatzigeorgiou.

– Just nu hotas många människors inkomster och då vore det klokt av regeringen att minska tvångssparandet och värna de jobb som är beroende av privat konsumtion. Vi tror att det är en åtgärd som kan göra väsentlig skillnad i återhämtningsfasen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Under den senaste veckan har en lång rad företag som är beroende av privatpersoners konsumtion, exempelvis inom hotell, restaurang, flyg och färjetrafik, varslat personal som en följd av vikande efterfrågan.

Regeringen har aviserat att staten ska ta över sjuklöneansvaret under 14 dagar och beviljar anstånd för företag att betala exempelvis arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.

Samtidigt har Riksbanken skjutit till 500 miljarder i lånekapital.

– Det är kloka och snabba åtgärder som kan underlätta den akuta situationen, men i praktiken innebär det för företagen att man skjuter upp kostnader eller lånar pengar och som man ska betala in senare. Därför måste regeringen skapa förutsättningar för en snabbare återhämtning där konsumenterna kan lägga lite extra på exempelvis restauranger, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Därför föreslår Stockholms Handelskammare att regeringen tar bort det tvångssparande som det skärpta amorteringskravet utgör. Det skulle i så fall innebära att amorteringskravet begränsas till 1 procents årlig återbetalning, vilket friställer ekonomiskt utrymme för hushållen.

– Det skulle innebära att regeringen med ett enda beslut flyttar tusenlappar från ett påtvingat översparande till konsumenternas plånbok, utan några som helst kostnader. Det ger köpstarkare kunder och förstärker företagens möjligheter att betala av på lån och kostnader som skjutits upp, vilket i förlängningen är det som avgör om jobben kan räddas, säger Andreas Hatzigeorgiou.​

The post Stoppa tvångssparandet och stärk möjligheten till en snabbare ekonomisk återhämtning appeared first on Byggkontakt.

Amorteringskravet är utformat för att högt belånade hushåll i normala tider ska amortera på sina skulder och därmed öka hushållens motståndskraft. Kravet är utformat så att banker och låntagare kan komma överens om undantag från kravet när det finns särskilda skäl. Hushåll kan till exempel hamna i situationer där deras disponibla inkomster oväntat minskar.
FI ser inkomstbortfall kopplat till coronaviruset som ett sådant särskilt skäl där banken och låntagaren ska ha möjlighet att komma överens om att under en begränsad period minska eller pausa amorteringarna. FI har också kommunicerat sin syn till bankerna.

– Reglerna säger att bankerna kan ge undantag från amorteringskravet när det finns särskilda skäl. Tappar låntagaren inkomster på grund av coronavirusets spridning så är det ett sådant skäl. Det är FI:s syn och det har vi varit tydliga med mot bankerna. Det extraordinära läget motiverar att bankerna är generösa i sin tillämpning av att medge undantaget, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Det är upp till banken och låntagaren att själva komma överens om formerna för undantaget, utifrån den individuella situationen. Bankerna vet hur regelverket är utformat och att man kan bevilja tillfälliga undantag för särskilda skäl. Sedan ska det utvärderas löpande. Det kan också behöva förlängas beroende på hur ekonomin utvecklas och vilket typ av händelse det rör sig om för låntagaren. Det kan röra sig om allt mellan 3 och 12 månader, med möjlighet till förlängning.

Det kan uppkomma gränsdragningsproblem i fråga om vad som är att betrakta som coronarelaterat inkomstbortfall, t ex för egenföretagare. FI anser att givet det ekonomiska läget bör bankerna vara generösa i sin tillämpning av att medge undantaget.​

The post Inkomstbortfall kopplat till coronaviruset skäl till undantag från amortering appeared first on Byggkontakt.

Det har nu gått två år sedan det utökade amorteringskravet infördes den 1 mars 2018. Det har medfört att nya bolånetagare, som lånar över 4,5 gånger sin bruttoinkomst, ska amortera 1 procentenhet av bolånet per år – utöver pengarna för det första amorteringskravet. Det innebär att den som lånar tre miljoner kronor kan behöva amortera uppemot 7 500 kronor i månaden.

Inför införandet av det utökade amorteringskravet gjorde Bjurfors/Sifo en undersökning om attityder till det nya regelverket bland svenska storstadsbor. Den visade att 56 procent var positiva och 19 procent negativa. Nu har Bjurfors låtit Sifo göra en ny undersökning på samma tema. Den visar att andelen positiva har minskat något till 55 procent, samtidigt som andelen negativa har blivit betydligt fler: 27 procent.

Ökningen beror framför allt på att många som tidigare varit osäkra nu är negativa.

– Vi och många andra har varnat för att amorteringskravet kommer att leda till inlåsningseffekter, men den här siffran är överraskande hög. Förhoppningsvis skickar det ett eko till våra beslutsfattare om att det är dags att se över regelverket, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm.

De främsta anledningarna till den negativa synen är att det anses försvåra ungas inträde på bostadsmarknaden (83 %) och gör det svårare för folk som vill byta bostad (28 %).

– Tanken med amorteringskravet var att kyla ned prisuppgången på bostadsmarknaden och därigenom minska risken för att folk drar på sig för stora skulder. Men i stället har det låst ute unga personer från marknaden samtidigt som inlåsningseffekterna pressat utbudet. Sammantaget har detta lett till högre priser, vilket var just det som Finansinspektionen ville undvika. Det är ett uppenbart misslyckande, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm.

Undersökningen visar också att var tionde bostadsägare i Stockholm, Malmö och Göteborg anser att skärpningen har blivit ett hinder för dem att byta bostad. Var tionde storstadsbo som äger sin bostad motsvarar närmare 50 000 människor.

Fråga: Vad tycker du om amorteringskravet som infördes 2018?
​Svar: Bra (55 %), dåligt (27 %), vet ej (18 %)

Fråga: Varför tycker du att det är dåligt?
​Svar: Svårare att byta bostad (28 %), Försvårar ungas inträde på bostadsmarknaden (83 %), annat (6 %), tveksam/vet ej (0 %)

Fråga: Är och har amorteringskravet varit ett hinder för dig att byta bostad?
​Svar: Ja (10 %), Nej, det har inte påverkat mina flyttplaner (47 %), Nej, jag har ändå inte haft planer på att flytta (40 %), vet ej (4 %)

Om undersökningen
​Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 25 januari–3 februari 2020. Totalt intervjuades 1641 personer i åldern 16-79 år, boendes i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.​

The post Missnöjet mot amorteringskravet växer appeared first on Byggkontakt.

– Det är positivt att amorteringskraven bidragit till en mer sund prisutveckling. Vad Finansinspektionen dock helt verkar förbise är att de också dämpat efterfrågan och medfört ökade inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Detta riskerar att leda till uteblivna arbets- och utbildningstillfällen samt trångboddhet, vilket drabbar hela Sveriges välmående och konkurrenskraft, säger Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Sedan den 1 juni 2016 har Finansinspektionen infört två olika amorteringskrav för den som tar bostadslån. Med hjälp av siffror från Svensk Mäklarstatistik, jämfört prisutvecklingen på bostäder under perioden 2013–2016 med perioden 2016–2019.

Mellan 2013–2016 visade bostadsrättspriserna i Sverige en uppgång med 46 procent, medan de endast ökat med 1 procent under de tre senaste åren. Villapriserna steg under 2013–2016 med 31 procent, medan de sedan 2016 fram till i dag har ökat med 12 procent.

– Det måste bli enklare för människor att flytta. Därför vill vi se en bred bostadspolitisk överenskommelse för ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Amorteringskraven bör omformuleras för att prioritera ungas inträde på bostadsmarknaden och bättre ta hänsyn till den enskilde bolåntagarens situation, säger Marcus Svanberg.

Före och efter amorteringskraven – bostadspriser runtom i landet
När det gäller bostadsrättspriserna är skillnaden i prisutveckling mellan de två perioderna störst i Dalarna. Här ökade priserna med 101 procent under 2013-2016 medan de ökade med 13 procent 2016–2019. Villapriserna skiljer sig mest åt i Stockholms län, från 45 procents uppgång under 2013–2016 till att sjunka med 2 procent under perioden 2016–2019.

The post Ny kartläggning visar: Stopp för boprisuppgången efter amorteringskraven appeared first on Byggkontakt.

Hans slutsats är att amorteringskravet infördes på felaktiga grunder och påverkat framförallt unga och personer utan större eget kapital negativt. 

Stockholms handelskammare var tidigt ute med att kritisera införandet av amorteringskraven på grund av överhängande risker för en försämrad rörlighet och högre trösklar in på bostadsmarknaden.

Lars E.O. Svenssons analys bekräftar dessa farhågor. I rapporten påvisas att amorteringskraven tagits fram på felaktiga grunder och att de har ökat de makroekonomiska riskerna vid konjunkturnedgångar.

– Rapporten stärker de farhågor som vi tidigt varnade för, nämligen att det skärpta amorteringskravet riskerade bli ett misstag och stänga ute unga och personer som saknar stort eget kapital samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden skulle minska, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Vidare har boendekostnaderna ökat, särskilt för unga människor, utan hög inkomst eller stor förmögenhet. I dag krävs en lön på 35 000 kronor för att köpa en genomsnittlig enrumslägenhet i Stockholm. Dessvärre har endast 20 procent av Stockholms 25–29-åringar en sådan lön eller högre. Resten är förpassade till en illa fungerande hyresmarknad eller till andrahandsmarknaden.

– Det skärpta amorteringskravet ser ut att ha skapat nya och allvarliga problem som tyvärr bromsar möjligheterna för människor att ta ett arbete och flytta till Stockholm. Därför är vår slutsats att det skärpta amorteringskravet borde plockas bort så att fler får en chans att komma in på bostadsmarknaden, säger Daniella Waldfogel.

The post Ny rapport om amorteringskravens effekt: ”Det skärpta amorteringskravet borde plockas bort” appeared first on Byggkontakt.

Det skärpta amorteringskravet infördes 1 mars 2018. Sedan dess har bostadsmarknaden präglats av avmattning och avvaktande bostadskonsumenter. I Fastighetsbyråns senaste Mäklarpanel har 396 mäklare runt om i landet svarat på frågor om hur de nya reglerna påverkat marknaden.

På frågan ”Upplever du att det skärpta amorteringskravet bidragit till avmattning på bostadsmarknaden på din ort” svarade 30 % ”Ja, i hög utsträckning”, 42 % ”Ja, något” och 28 % ”Nej”. Skillnaderna är dock stora mellan olika delar av landet. I Stor-Stockholm svarar hela 73 % ”Ja, i hög utsträckning” medan motsvarande andel är under 10 % i Stor-Malmö och Mindre ort.

Många mäklare upplever även, med ungefär samma fördelning i svaren (28 %, 41 % & 31 %), att det skärpta amorteringskravet begränsat möjligheterna att köpa/byta bostad på deras ort.

– Sedan 1 mars förra året så har vi haft en avmattning med utplanande priser och framförallt en viss osäkerhet hos konsumenterna. Det är tydligt att det skärpta amorteringskravet är en bidragande orsak och att det i en förlängning påverkat fler än de som i praktiken måste amortera mer. Det är också tydligt, och naturligt, att effekterna är väldigt olika på olika orter, säger Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån.

Allmän osäkerhet påverkar mest
Mäklarna fick även svara på frågan ”Vad ser du som den främsta orsaken till avmattningen på bostadsmarknaden på din ort?”. 11 % svarade ”Det skärpta amorteringskravet”. Flest, 33 %, svarade ”Allmän osäkerhet hos köpare/säljare kring utveckling på bostadsmarknaden”. Även ”Mer restriktiv utlåning, utöver amorteringskrav” (22 %) och ”Negativa skriverier i media” (19 %) ses också som mer bidragande till avmattning på marknaden an det skärpta amorteringskravet.

– Många faktorer samverkar och det skärpta amorteringskravet är inte det som påverkat mest. Man kan också konstatera att det ser väldigt olika ut på olika orter. Förändrade förutsättningar för utlåning slår absolut hårdast i Stockholm. Många mäklare på mindre orter upplever däremot att skriverier och osäkerhet på storstadsmarknader smittar av sig på deras marknad, trots att faktiska förutsättningar för konsument är oförändrade, säger Johan Engström.

Majoritet vill ta bort det skärpta amorteringskravet
51 % av mäklarna tycker att det skärpta amorteringskravet ska tas bort. 32 % tycker att det ska vara kvar och 17 % svarar ”vet ej”.

– Åtgärder för att minska belåningsgraden har varit nödvändiga men det är olyckligt att politikerna inte gjort något annat, för till exempel att öka rörligheten på marknaden. Nu måste hela bostadspolitiken ses över, inklusive en utvärdering av det skärpta amorteringskravet. Jag hoppas verkligen att arbetet med en bred, långsiktig bostadsreform redan är igång, fortsätter Johan Engström.

Upplever du att det skärpta amorteringskravet bidragit till avmattning på bostadsmarknaden på din ort?

Upplever du att det skärpta amorteringskravet begränsat möjligheterna att köpa/byta bostad på din ort?

Vad ser du som den främsta orsaken till avmattning på bostadsmarknaden på din ort under 2018, riks?

Tycker du att det skärpta amorteringskravet bör tas bort?

Om Mäklarpanelen
Mäklarpanelen är en webbenkät som med jämna mellanrum skickas till Fastighetsbyråns ca 1100 mäklare runt om i landet. Den senaste enkäten genomfördes 22-26 februari 2019 och totalt svarade 396 personer. Svaren bryts ner på segmenten Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, Större ort, Mellanstor ort och Liten ort.

The post Skärpt amorteringskrav har bidragit till avmattning – men andra faktorer påverkar mer appeared first on Byggkontakt.

– Återigen ser vi hur amorteringskravens goda avsikt om att hushållen inte ska dra på sig alltför stora bolån slår helt fel. Istället cementeras de svårigheter som redan präglar situationen ytterligare för alla som står utanför bostadsmarknaden, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna. Han fortsätter:

– Att leta partner för att lösa sin boendesituation visar hur ohållbar situationen har blivit. Det blir särskilt tydligt i relation till de siffror över genomsnittslöner som publicerades häromveckan, som visar att kvinnor i Stockholm inte har råd att skilja sig för att genomsnittslönen inte räcker till för att finansiera en etta sedan det skärpta amorteringskravet infördes.

Bostadsrätternas undersökning är bara en i mängden av många som duggat tätt under sensommaren och hösten, med innehåll som av naturliga skäl skapat stora rubriker. Bland dessa finns Mitt i-tidningarnas kartläggning av genomsnittslöner för män och kvinnor och hur dessa försvårar för kvinnor att skilja sig.

Vidare visar siffror från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling att 2/3 av unga vill bo större än vad de gör, vilket är intressant i ljuset av Bostadsrätternas undersökning, som visar att 52 % av 30-35-åringar i hela landet bor kvar i sin första bostad.

– Män och kvinnor blir i genomsnitt föräldrar första gången vid 31,6 respektive 29,3 års ålder enligt SCB. Att fler än hälften av 30-35-åringarna bor kvar i sin första bostad talar för att de inlåsnings-effekter som präglar bostadsmarknaden drabbar även förstagångsföräldrar och leder till trångboddhet i denna grupp i viss utsträckning, menar Kenny Fredman.

• I vilken utsträckning instämmer du i påståendet: en stark bidragande orsak till att jag söker en partner är att förbättra mina chanser att komma in på bostadsmarknaden?
• 1=instämmer inte alls, 5=instämmer helt

	Kvinna	Man	Stockholm	Stor-Göteborg	Stor-Malmö
1	55 %	42 %	41 %	43 %	43 %
2	11 %	7 %	9 %	7 %	8 %
3	7 %	14 %	10 %	8 %	13 %
4	11 %	14 %	18 %	19 %	11 %
5	7 %	10 %	8 %	9 %	16 %
Vet ej	9 %	13 %	14 %	13 %	9 %

• Hur många bostäder har du ägt sedan du flyttade hemifrån?
  

  	18-23	24-29	30-35
  Detta är den första bostad jag äger	49 %	64 %	52 %
  Detta är den andra bostad jag äger	17 %	22 %	28 %
  Detta är den tredje bostad jag äger	11 %	7 %	13 %
  Detta är den fjärde bostad jag äger	3 %	1 %	2 %
  Jag har ägt fem eller fler bostäder sedan jag flyttade hemifrån	0 %	1 %	2 %
  Vet ej	20 %	6 %	2 %

Om undersökningen

Rapporten Ungas bostadsval 2018 är genomförd på uppdrag av Bostadsrätterna bland unga vuxna i Sverige och syftet är att förstå ungas inställning och drivkrafter till att äga sitt boende. Respondenterna är personer i åldrarna 18-35 år som identifierats utifrån ett representativt urval vad gäller ålder, kön och region för den här gruppen. Totalt tillfrågades 2 034 respondenter under perioden 28 maj-6 juni 2018. Undersökningen genomfördes via webbenkäter distribuerade via Cints paneler.

Om amorteringskraven

Det första amorteringskravet som infördes under 2016 innebär att nya lån amorteras med 2 % årligen av det ursprungliga lånebeloppet tills dess att lånet utgör 70 % av bostadens värde. Därefter måste 1 % amorteras årligen tills dess att belåningsgraden är nere på 50 %. Det nya skärpta amorteringskravet innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst före skatt ska amortera 1 procentenhet ytterligare av bolånet per år. Det skärpta amorteringskravet innebär alltså att de mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, måste amortera minst 3 % av bolånet per år.

Bostadsrätterna är en rikstäckande medlemsorganisation som verkar för bostadsrätten genom information och opinionsbildning. I dag har Bostadsrätterna cirka 8 200 bostadsrättsföreningar som medlemmar. Bostadsrätterna hjälper styrelserna i bostadsrättsföreningar att bedriva sin verksamhet på ett bra och effektivt sätt. Organisationen arbetar också för en välfungerande bostadsmarknad, där alla har chansen att äga sitt boende.

The post Undersökning visar: Unga letar partner – för att finansiera bostadsköp appeared first on Byggkontakt.

En vanlig konsekvens som lyfts fram är utebliven flytt.

– Det leder så klart till låsningar och mindre rörlighet på bostadsmarknaden. I förlängningen är det ett problem för den som vill komma in på marknaden, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert. 

Stockholms Handelskammare har via Evimetrix frågat 3 039 personer om deras syn på bostadsmarknaden. Bland de tillfrågade personerna uppger 35,6 procent att man själv eller någon man känner påverkas av amorteringskravet. I Stockholms län är samma siffra 47 procent.

Bland de som själva påverkats uppger 25,6 procent att konsekvensen blivit att man avstått att flytta.

Hos de svarande som har vänner eller släktingar som påverkats av amorteringskravet svarar 40,5 procent att det gjort att personerna avstått från att flytta.

– Det verkar i relativt stor grad påverka människors vilja och förmåga att faktiskt flytta. Det har blivit ekonomiskt fördelaktigare att stanna i befintlig bostad än att flytta vidare i bostadskarriären. Det leder till en lägre rörlighet, säger Daniella Waldfogel.

– Vi anser att skärpningen av amorteringskraven var fel. Det gjordes snabbt och utan att man analyserat effekten av det första amorteringskravet. Det innebär att personer som vill låna till sin första bostad måste ha mycket större ekonomiska muskler än tidigare och då börjar man också i en betydligt brantare uppförsbacke, säger Daniella Waldfogel.

I gruppen som uppger att deras barn påverkats menar 48,2 procent att barnen avstått från att flytta.

– I förlängningen innebär det att barn blir hemmaboende trots att man vill och borde kunna flytta hemifrån. Det belyser problemet med att man höjer kraven för att överhuvudtaget komma in i sin första bostad och därefter flytta vidare, säger Daniella Waldfogel.

The post Undersökning visar att amorteringskravet stoppar flyttlass appeared first on Byggkontakt.