Fotograf: Marit Thorin

Bilprovningen och MHF gör en årlig enkät om trafiknykterhet för att ta pulsen på bilister i frågor om alkohol och bilkörning. I den senaste mätningen anser 6 procent av respondenterna att det är ok att köra bil alkoholpåverkad. 5 procent uppger också att de, mindre än två timmar efter alkoholkonsumtion, satt sig bakom ratten, trots att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Bland förare som är 25 år eller yngre är det dubbelt så vanligt. Där uppgår andelen till 11 procent. 

– Jag tycker att det är skrämmande att så många tycker att det är ok att köra bil efter att ha druckit alkohol. Ännu värre är att så många faktiskt också gör det. Dessa bilister vill man verkligen inte möta på vägen, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen.

Två av fem män kör ”dagen efter”
Så många som 12 procent av respondenterna uppger sig också ha kört bil tidigt dagen efter att ha varit påverkad av alkohol. Bland de manliga respondenterna är det vanligare, 19 procent, medan kvinnorna är försiktare, 6 procent. Även här utmärker sig yngre bilister. Bland förare 35 år eller yngre är andelen hela 25 procent. 

Allt fler positiva till utandningsprov och att hjälpa polisen
Tre av tio bilister uppger sig ha blivit stoppade i en trafikkontroll och fått blåsa. Ändå tycker hela 96 procent att polisen borde göra fler utandningsprov i trafiken. Det är en ökning om 14 procentenheter jämfört med föregående mätning. Det är likadant med att använda en mobilapp för att tipsa polisen om en rattfyllerist där andelen gått från 85 till 89 procent. 

Nästan alla, 96 procent, anser också att det ska vara obligatoriskt för rattfyllerister att ha alkolås när de blivit av med sitt körkort. Svensk forskning från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, visar tydligt att risken för återfall i rattfylleribrott minskar stort med denna möjlighet.

– Vi på MHF har som mål att ingen ska dö av rattfylleri. Det massiva stödet från bilisterna för nykterhetskontroller och obligatoriskt alkolås är därför oerhört glädjande och inspirerande, säger MHF:s vd Göran Sydhage.

Undersökningen gjordes mellan april och september 2019 och antalet respondenter var drygt 420 personer. 

Fakta om rattfylleri
Varje dygn kör drygt 12 000 personer rattfulla i Sverige.
Under 2017 dog 80 personer i trafikolyckor orsakade av rattfylleri.
Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille. En person som har 0,2 promille kan känna sig lätt påverkad eller inte alls. Om man har druckit en öl eller ett glas vin bör man inte köra bil eller cykla på flera timmar.
Källa: MHF

The post Var tjugonde bilist kan vara alkoholpåverkad i trafiken appeared first on Byggkontakt.

– Vi måste öka medvetenheten om de långsiktiga effekterna av hälsosam mat tidigt i livet, konstaterar Lauren Lissner, professor i epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskningen bygger på data från en stor europeisk studie och dess uppföljare (IDEFICS/I.Family) där Göteborgs universitet har huvudansvar för Sveriges medverkan. Övriga deltagande länder är Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien, Tyskland och Ungern.

Den aktuella observationsstudien omfattar 2 263 barn. För att få en generell bild av deras matvanor undersöktes socker- och fettintag när de var 6-9 respektive 11-16 år gamla.

Högre andel drack varje vecka

I de yngre åren fick föräldrarna ange hur ofta barnen åt av ett drygt 40-tal livsmedel. I den uppföljande delen rapporterade barnen själva om både kost- och alkoholvanor.

I gruppen 11-16-åringar som haft lågt socker- och fettintag när de var yngre angav tre procent att de använde alkohol varje vecka. I gruppen som haft hög socker- och fettkonsumtion tidigt i livet var motsvarande andel över sju procent.

Forskarna har inga direkta bevis för ett orsakssamband. Däremot har de granskat faktorer som skulle ha kunnat förklara kopplingen mellan tidiga kostvanor och senare alkoholkonsumtion, men som inte gjorde det.

Det gällde barnens psykiska välbefinnande, föräldrars inkomst och utbildning, i vilken grad de styrde sina barn och hur de själva använde alkohol. Det handlade också om hur ungdomarna åt när de var 11-16 år. Var det möjligen samma barn i den här åldern som gillade både socker, fett och alkohol?

Tidig påverkan är drivande 

– Vi har gjort analyser som delar upp korrelationerna, och det starkaste sambandet vi ser är det som finns mellan kosten hos de yngre barnen och alkoholen när de blir äldre. Det som driver är utan tvekan denna tidiga påverkan, säger Kirsten Mehlig, docent i epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och artikelns förstaförfattare.

Slutsatsen blir inte att eliminera fett i barn kost, men däremot undvika exempelvis socker, trans- och mättade fetter, och den kombination av socker och fett som ofta finns i processad mat, menar forskarna. De efterlyser också strängare lagstiftning mot reklam för onyttig mat.

– Det är viktigt inte bara för att undvika karies, fetma och diabetes. Det finns väldigt många fler fördelar med att barn får hälsosam mat, säger Lauren Lissner. 

Titel: Children’s propensity to consume sugar and fat predicts regular alcohol consumption in adolescence; https://www.cambridge.org/core/journals/public-health-nutrition/article/childrens-propensity-to-consume-sugar-and-fat-predicts-regular-alcohol-consumption-in-adolescence/B738A29AEACF7915959DB8BEA1768A14/core-reader#

The post Barn som äter osunt dricker oftare alkohol i tonåren appeared first on Byggkontakt.