Den ekonomiska krisen är långt ifrån över. Tjänstesektorn, som står för drygt hälften av Sveriges BNP, är fortfarande nere i en djup svacka och konsumtionen utvecklas svagt. Flera branscher hotas av omfattande uppsägningar när regeringens ersättningspaket löper ut.

– Företag inom rekrytering, bemanning och konsulttjänster har drabbats hårt när kunder i industrin och andra delar av näringslivet dragit i bromsen. Rese- och mässbranschen går på knäna och minskade inköp av städning har försatt många serviceföretag under konkurshot. Krisen kräver fler krisåtgärder, säger Andreas Åström.

Mot denna bakgrund saknar Almega beslut som förlänger ersättningarna till näringslivet. Ett exempel är att möjligheten till korttidspermittering försvinner den 31 december i år.

Sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga är däremot positiv. Arbetslösheten bland yngre har stigit kraftigt, vilket är en direkt effekt av att tjänstesektorn drabbats hårt under Coronakrisen.

– Det är hos tjänsteföretagen som de flesta unga får sitt första jobb. Sänkta arbetsgivaravgifter för yngre kommer att förbättra deras utsikter på arbetsmarknaden och bidra till återhämtningen för företagen i tjänstesektorn, säger Andreas Åström.​

The post Almega om höstbudgeten: ”Krisen kräver fler krisåtgärder” appeared first on Byggkontakt.

”Krisåtgärderna får inte fasas ut för tidigt samtidigt som regeringen nu måste lyfta blicken och skapa förutsättningar för att återstarta ekonomin”, säger Thomas Erséus, vd på Almega

– Tjänstesektorn är en jobbmotor av sällan skådat slag. Den sysselsätter tre av fyra personer i Sverige, har skapat nio av tio nya jobb det senaste decenniet och står för mer än hälften av landets BNP. Nu är läget kritiskt och det krävs kraftfulla åtgärder och massiva investeringar för att starta upp denna motor igen, säger Thomas Erséus, vd på Almega.

Regeringens och samarbetspartiernas räddningspaket har hindrat en ekonomisk härdsmälta, men risken är överhängande att antalet konkurser och varsel kommer att fortsätta i hög takt. Framtidstron har fått sig en rejäl knäck och såväl konsumenter som arbetsgivare blir alltmer försiktiga.

– Regeringen måste nu visa uthållighet och inte blåsa faran över. Krisåtgärderna får inte fasas ut för tidigt. Men det krävs dessutom att vi lyfter blicken och skapar rätt förutsättningar för att återstarta ekonomin, säger Thomas Erséus.

Almega har tagit fram skarpa förslag för hur en återstart av ekonomin kan ske med goda och långsiktiga tillväxtförutsättningar. Utgångspunkten ligger i tjänstesektorns utmaningar och behov och paketet omfattar kickstarts-, hållbarhets- och tillväxtinvesteringar på drygt 150 miljarder kronor.

– Att avstå från denna investering blir kostsamt. Det är helt avgörande att få fart på företagen. Det är företagen som skapar jobb, generar skatteintäkter och ger välstånd till Sverige, säger Thomas Erséus.

Med dagens BNP-nivå på ca 5 000 miljarder motsvarar en 2 procentenheter högre tillväxt närmare 1 100 miljarder på 10 år. Kloka satsningar och ekonomiska beslut idag är därför helt avgörande för morgondagens välstånd.

Almegas och våra åtta förbunds omfattande återstartsprogram, Så kickstartar vi tjänstesektorn, utgörs bland annat av följande tio punkter:

1. Sänk företagens kostnader för att anställa så att arbetslösheten inte biter sig fast på höga nivåer. Arbetsgivaravgiften bör sänkas permanent med tre procent, särskilt då ca 30 procent av den inte är kopplad till någon socialförsäkring utan kan betraktas som en indirekt skatt på arbete.
2. Sänk tjänstemomsen för att få igång konsumtionen. Många serviceintensiva tjänsteföretag har hamnat i en svår ekonomisk knipa till följd av minskad konsumtion av personliga tjänster. Genom att halvera tjänstemomsen under sex månader med start i höst kan hushållen få ett ökat konsumtionsutrymme samtidigt som tjänsteföretagens ekonomiska situation mildras.
3. Investera i digital infrastruktur. Coronakrisen har visat på behovet av att människor och verksamheter över hela landet har tillgång till snabb och säker uppkoppling. Att investera i snabbt bredband och 5G skapar goda förutsättningar för samhället i stort och är en nödvändighet för landsbygden
4. Modernisera arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden behöver moderniseras och anpassas för ett samhälle i snabb förändring. Reformeringen av Lagen om anställningsskydd och reformeringen av Arbetsförmedlingen är därför viktiga åtgärder för att stärka Sveriges anpassningsförmåga och snabbare ta oss ur krisen.
5. Främja arbetsgivarnas och arbetstagarnas investeringar i kompetensutveckling. Personalens kompetens är avgörande för tillväxt, omställning och konkurrenskraft. Vi föreslår att arbetsgivarna får möjlighet att göra kompetensavdrag genom att dra av hälften av kostnaden för personalutbildning mot skattekontot, en indirekt subvention av personalutbildning. Vi föreslår också att arbetstagarna får tillgång till särskilda tech-checkar för kompetensutveckling inom IT och ny teknik.
6. Beta av den växande vårdskulden. Redan före coronakrisen var väntetiderna långa för planerade behandlingar. Antalet operationer och andra åtgärder har minskat dramatiskt under krisen. Den planerade vården behöver komma igång så snart som möjligt för att börja möta de uppdämda vårdbehoven. Regionerna bör dra nytta av kapaciteten hos fristående vårdgivare för att arbeta bort vårdskulden.
7. Expertskatten finns till för att göra det lättare att rekrytera utländska experter till Sverige. Tyvärr har Sverige hårdare krav än övriga OECD-länder, vilket gör det svårt för oss som nation att konkurrera om den bästa kompetensen. Bland annat bör tiden för vilken man får tillämpa den lägre expertskatten för en utländsk expert öka från tre till fem år.
8. För att stimulera näringslivet att klimatkompensera och att göra hållbara investeringar bör statliga skattelättnader införas. Det kan exempelvis handla om skatteavdrag för klimatåtgärder, stimulansåtgärder för energieffektivisering och bättre resursutnyttjande.
9. Investera i järnväg både genom att bygga nya stambanor som kortar restiden ut i Europa och bygg ut kapaciteten för godstransporter på järnväg. Båda projekten är angelägna i den hållbara omställningen, de bidrar dessutom till att skapa arbetstillfällen och förbättra arbetspendlingen. Den så kallade nationella planen måste därför tidigareläggas.

10. Staten bör ta över största delen av företagens sjuklönekostnader till utgången av 2021. Så länge smittspridningen fortsätter i samhället är det rimligt att staten tar hela den sjuklönekostnad som överstiger den genomsnittliga sjuklönekostnaden i respektive storleksklass 2019, dvs före pandemin. Det innebär i praktiken att staten täcker halva sjuklönekostnaden för arbetsgivarna.​

The post Så kickstartar vi tjänstesektorn – Almegas återstartsprogam appeared first on Byggkontakt.

Almegas Chefekonom, Patrick Joyce

– Krisen är långt ifrån över. Såväl efterfrågan som produktion inom tjänstesektorn har fortsatt att falla under maj och juni, om än i en lägre takt, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega och ansvarig för Tjänsteindikatorn.

Almegas tjänsteindikator tyder på att botten eventuellt snart är nådd. Inköpschefsindex (PMI) för svensk tjänstesektor försvagades visserligen ytterligare i maj, men takten var långsammare än i april. Även Inköpschefsindex för såväl industri som tjänster på viktiga svenska exportmarknader utvecklas också i rätt riktning. Av tjänsteföretagen räknar 39 procent med fortsatt vikande efterfrågan, men samtidigt tror närmare vart femte företag på en ökad efterfrågan inom de kommande tre månaderna.

– Företagen är inte fullt lika pessimistiska inför framtiden som tidigare. Vi ser även att ökningen av konkurser och företagsrekonstruktioner inom tjänstesektorn har dämpats under maj och juni. Detta kan tyda på att vi närmar oss vändpunkten, säger Patrick Joyce.

Samtidigt har Coronakrisens effekter blivit tydliga i form av förlorade jobb. Hälften av tjänsteföretagen har minskat personalstyrkan sedan krisen började och fyra av tio företag räknar med fortsatta personalnedskärningar. Av 547 000 korttidspermitterade personer arbetar 367 000 i den privata tjänstesektorn.

Situationen skiljer sig åt mellan olika tjänstebranscher. Lättade reserestriktioner har givit researrangörer och transportföretag hopp om framtiden. Även datakonsulter och företagskonsulter har blivit mer positiva. I andra änden finns bemanningsföretag, tekniska konsulter och arkitekter. Deras utveckling hänger bland annat på hur det går för byggbranschen som dessvärre har mattats av.

– Sanningens minut kommer efter sommaren, speciellt om regeringen inte förlänger krisåtgärderna. Situationen kräver fortsatta åtgärder för att minska företagens kostnader och öka efterfrågan, annars riskerar vi en andra våg av ekonomisk nedgång inom tjänstesektorn, säger Patrick Joyce.​

The post Ny rapport: Krisen ej över men raset har bromsats appeared first on Byggkontakt.