Metoden innebär att man matar in ett områdes förutsättningar i form av data och regelverk samt detaljplanekrav, därefter tar programvaran fram den bästa lösningen. Genom det här arbetssättet kan man testa 100-tals olika lösningar på utformning av bostäderna och alternativ för tätheten i ett område på några dagar. En process som vanligtvis tar flera månader.

Det tar i dag nio år från projektidé till att den första boende kan flytta in i en nybyggd bostad. En flaskhals är detaljplanearbetet som kommer att underlättas av möjligheten att analysera, simulera och visualisera alternativa designförslag tidigt i processen.

– Boverket bedömer behovet av nya bostäder till 600 000 fram till 2025. Att effektivisera bostadsbyggandet är allas ansvar och vi är övertygade om att våra satsningar på digitalisering kommer att bidra till det. Med det här verktyget kommer vi att bli effektivare och bättre i dialogen med kommunerna. Det här är processer som tar lång tid med traditionella verktyg, säger Oskar Kurasz, verksamhetschef, Skanska Nya Hem.

I Stockholm har Skanska omgående att börja använda SpaceMaker i utvalda projekt.  ​

The post Skanska kortar tiden för bostadsbyggande med hjälp av artificiell intelligens appeared first on Byggkontakt.

Trygga och säkra arbetsplatser är ett av NCC:s viktigaste fokusområden och tunga lyft med lyftkranar är ett identifierat högriskområde. I ett unikt samarbete mellan NCC, Microsoft, ARROW, Sigma och Edins Byggkranar har nyutvecklad teknik testats för objektidentifikation.

Tekniken som bygger på monitorering med hjälp av kameror är relativt enkel, men kräver avancerad mjukvara för att fungera. I det här projektet har Microsoft tillhandahållit den molnbaserade tekniska plattformen och varit länken mellan NCC och Microsofts partners med specialistkompetens.

– Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi aktivt med innovation och uppkopplade lösningar. I vår satsning på byggbranschen är hälsa och säkerhet ett område där vi ser hur man med hjälp av modern teknologi kan hitta nya lösningar. Samarbetet med NCC har hjälpt oss att förstå både fysiska villkor och de säkerhetsutmaningar som råder vid en byggarbetsplats, insikter som gjort att vi kunnat stötta på ett bättre sätt, säger Annica Wallenbro Stojcevski, Business lead Data & AI på Microsoft.

Genom åren har NCC utvecklat effektiva rutiner för att öka säkerheten på en byggarbetsplats, men den mänskliga faktorn kvarstår alltid som en risk som behöver hanteras. Testet vid Ångströmlaboratoriet har visat att det både går att upptäcka, och i förlängningen också varna, medarbetare som befinner sig under hängande laster eller är på väg in i en riskzon.

– Vi har många idéer om hur våra byggarbetsplatser kan göras smartare med hjälp av teknik men oftast behöver vi samarbetspartners för att klara våra utmaningar. Så även i detta fall. Testerna av digitala skyddsbarriärer ger oss värdefull kunskap om teknikens möjligheter och en bestående insikt om vilka framsteg vi kan göra om olika slags aktörer samarbetar, säger Claes Henschel, ansvarig projektledare på NCC.

Testerna på Ångströmslaboratoriet är en utveckling av konceptet Safe Site som vann NCC:s säkerhetstävling Pioneering Safety 2017. Genom samtal med Microsoft kom NCC i kontakt med Microsofts partners ARROW och Sigma för hjälp med mjukvaru-utvecklingen. Edins Byggkranar stod för montaget av kameror på kranarna.

NCC bygger Ångströmslaboratoriet på uppdrag av Akademiska Hus och projektet är en del av Uppsala universitets satsning att bibehålla sin position som ett av världens ledande universitet.

Fakta: Så funkar det
Kameror fästs vid bommen på tornkranen och samlar in bilder som bearbetas i en dator placerad i kranhytten. Datorn identifierar personer, fordon och krankroken. All databearbetning görs i kranhytten för att omedelbart varna kranföraren och eventuella människor på marken. Ett definierat område under bommen avgör om personer och fordon befinner sig inom ett larmområde eller ej. Ingen individ går att koppla till det insamlade materialet för att inte inkräkta på den personliga integriteten.

The post NCC testar AI-teknik för att göra kranlyft säkrare appeared first on Byggkontakt.

Under 2019 har Inyett analyserat över 50 miljoner transaktioner som svenska företag genomfört till leverantörer i sin P2P-process. Tillsammans med Oxids AI-motor Polychaos är ambitionen att för första gången någonsin skapa prediktiva mönster som bland annat kan synliggöra bedrägliga beteende redan innan de har begåtts, och därmed hjälpa företag att ta rätt kritiska och etiska affärsbeslut.

Projektet leds av Inyett’s tech-squad med erfarenheter inom utveckling, samt AI-experter från Oxide, som har lång erfarenhet av tillämpad AI från globala företag som eBay, Vodafone, Starbucks och Panasonic. Projektet startades i slutet av sommaren och kommer pågå till och med 2020.

– AI kan se kopplingar som en människa inte kan se, eftersom det inte finns några mänskligt förutbestämda algoritmer, modeller och insikter, säger Johan Henckel, CTO på Inyett. Med hjälp av Polychaos AI engine kommer vi upptäcka kopplingar och samband mellan företag och transaktioner som kommer förutsäga hur företag kommer att utvecklas i förhållande till sin marknad.

– Inyett är ett spännande distruptivt bolag i en bransch som befinner sig i stor förändring. Vi följer direktiven som sker i Europa med Open Banking och PSD2, där vi ser att vår kompetens inom AI tillsammans med Inyetts unika tjänst skapar möjlighet att utveckla framtida lösningar för att identifiera bedrägliga mönster, avslutar Axel Stålhand på Oxide.

Projektet pågår under hösten och förväntas ge resultat under 2020.

Om Inyett
Inyett förändrar sättet för företag att arbeta på när det kommer till ekonomisk säkerhet och intern kontroll. Genom en smart tjänst automatiserar Inyett kontrollen av betalningar och leverantörer och varnar för fel, risker, misstag och bedrägerier i organisationers utbetalningar.

Inyett skapar säkra affärer och bidrar till ett tryggare näringsliv och samhälle, bland annat genom att uppmärksamma dig på felaktiga betalningar, dubbelbetalningar, bluffakturor, avvikande betalmönster, interna och externa bedrägerier och leverantörer som inte uppfyller era unika krav.

Om Oxide
Oxide’s innovative AI engine, Polychaos, utilizes the power of computational evolution to solve the most complex optimization and data exploration problems in multiple domains, including finance, law, health and aerospace engineering.

The post Artificiell Intelligens ska lösa framtidens bedrägerier mot företag appeared first on Byggkontakt.

Henry Fords vinnande koncept var bland annat att han använde en effektiv produktionsform med löpande band där man på ett snabbt, förutsett och effektivt sätt monterade fordonen, T-forden, på just löpandebandsteknik. Senare har den japanska bilindustrin rationaliserat löpandebandsprincipen med effektiva maskiner och robotar som sköter mycket av arbetet med hjälp av programmerade robotar. Industrialismen manade till rationalisering i arbetet för att producera de kvantiteter som den nya marknaden krävde till ett passande pris och göra det på ett effektivt sätt. Det har inneburit att man tagit alla delar till sin spets och detaljgranskat de olika möjligheter som finns tills man funnit det mest effektiva produktionssättet. Länge har människan varit nödvändig för att driva maskiner även om det minskar i samma takt som utvecklingen. Idag finns till exempel självkörande fordon som inte kräver mer än några knapptryck för att ta sig från A till B på ett effektivt och säkert sätt. Finns det några negativa konsekvenser utav vårt sätt att driva produktionsmedlen framåt? För att få ett perspektiv ska vi gå tillbaka till några av sociologins klassiker som förutsåg mycket av det vi ser idag och förutser i morgon. Arbetet är dock inte idag vad det en gång var. Idag är vi i mångt och mycket mer konsumenter än arbetare i denna mening. Vi arbetar för att konsumera. Vi arbetar i första hand inte för att få en plats i samhället med det yrke vi lärt oss och som traditionellt gick i arv från fader till son osv. Så sågs lönearbetet för bara några decennier sedan. Arbetet satte var mans status i samhället. Och kvinnas.

Sociologins klassiker var bland annat Karl Marx och Max Weber vilka förutsåg utvecklingen

För att få en bild av begreppen vi använder ovan ska vi ta en resa tillbaka till den filosofiska skolan där två av sociologins klassiker Karl Marx och Max Weber skiljer utmärker sig. De båda hade sina teorier om arbetet och västerlandets expansiva framfart jämfört med exempelvis Kina som i hundratals år innan legat långt före oss i det mesta. Sen den protestantiska etiken och kapitalismens lära drog västerlandet ifrån Kina med stormsteg. Det ska nämnas att Marx stod på proletärens, dvs. arbetarens sida och föraktade kapitalet eller bourgeoisin som haft en stor betydelse i historien men som samtidigt förstört feodala strukturer och använt arbetaren som ett medel – och inte som ett mål – i kampen för kapitalet, menade Marx. Marx ansåg att en ständig klasskamp utspelades mellan då båda sidorna inom exempelvis den framväxande industrin. Rationaliseringen berättade Weber om, trenden som bredde ut sig med delvis religiösa förtecken från Kalvinismen. Den protestantiska etiken sade åt att människan i sann Kalvinistisk anda att arbete och vara dygdig. Att leva ett rikt liv. Arbetet skulle skapa välstånd och därmed pengar. Men inte för att brukas i lyx och flärd utan för att uppfylla Guds önskemål och vara en god människa. I Den protestantiska etiken och kapitalismens anda berättar Weber hur västerlandet under några århundraden utvecklades i en enorm fart och gick om tidigare framgångsregioner som Kina bland annat med den embryomatiska inledningen till industrialismen som här låg några hundra år framåt. En fördelning i utveckling mellan västerlandet och Kina som utjämnats idag där Kina åter börjar gå om västerlandet. Det de båda filosoferna förutspådde kan få ytterligare en dimension idag med AI-tekniken. Enligt Marx kräver effektiva produktionsmedel att bourgeoisin utnyttjar proletariatet för att skapa mervärde genom hennes arbete. Ju mer hon pressas att arbete desto mer kunde man också pressa ner produktionsmedlen och på så sätt driva utvecklingen framåt, menade Marx, genom det övervärde som skapades mellan arbetarens ersättning och produktionskostnaderna. Här låg kärnfrågan eftersom det kräver att man pressar arbetaren för att skapa övervärdet. Kapitalets press på arbetaren kommer alltid att skapa klasskonflikter, menade Marx. Även om det inte var så han såg ett utopiskt samhälle. Det finns också att läsa i Marx teorier om den materialistiska historieuppfattningen. Ett sådant sätt att bruka produktionsmedel var fel menade Marx och skulle få förvärvsarbetet att bli ett nödvändigt ont och leda till alienation för arbetaren, menade Marx vidare. Alienation är när lönearbetaren fjärmas från sin produkt och känner mindre med den som sin egen skapelse. Såsom tidigare hantverkare gjorde när de lade själ och hjärta i sina produkter som skapades av egen hand. De kände ett med sin produkt. Idag flyttar tillverkningen till länder där just lönearbetaren kan utnyttjas på bekostad av kapitalet om man tolkar Marx syn på arbetet. En känd regel är hur produktionen måste flytta när lönearbetaren har råd att köpa sin egen produkt, då flyttar produktionen till ett mindre ”välbärgat” land där arbetaren pga. ekonomiska skäl inte kan köpa produkten hon tillverkan såsom en Iphone till exempel. När Kinas fick en större medelklass flyttades stor del av tillverkning till Indien ett senario som med stor sannolikhet skulle kunna hända om Indiens medelklass växte på samma sätt. Då hade möjligen Bangladesh varit ett mer attraktivt ställe för kapitalet, storproducenterna, att utnyttja fabrikerna dit arbetskostnaderna är låga för att hålla produktionskostnaderna nere för att i slutänden maximera vinsten.

AI kan vara dödsstöten för lönearbetet och arbetarens alienation är ett faktum

Arbetet idag har ändrats radikalt sedan sociologins klassiker teoretiserade kring rationaliseringen och klasskampen mellan arbetstagaren och chefen i dagens samhälle som möjligen pågår i en mening. Kanske inte övergripande men på detaljnivå har man knappast kunnat förutse den utveckling som vi sett bara de 20 senaste åren. Man kan emellertid inte låta bli att dra tankarna tillbaka till universitetsutbildningen där alienationen diskuterades inom flera olika områden, inte bara sociologin. Inom socialpsykologin har den en stor plats och vi kan då tala om alienation i utanförskapsområden till exempel där människor alieneras från andra grupper av människor och samhället. Tappar sina normer vilket i sin tur kan få andra konsekvenser av mer existentiell karaktär. Tillbaka till ämnet så diskuterar vi lönearbetet och inom arbetet har utvecklingen inte gått helt annorlunda än vad just Marx och Weber förutspådde för ett par hundra år sedan. Applicerat på dagens förhållanden och ett färsk exempel är Amazons megalager där allt styrs av ai-robotar som hämtar varor och sköter både transport och logisk och där endast ett fåtal människor utför arbetet på golvet. Att vi gör mer och mer av vårt dagliga arbete via vår dator och på andra digitala sätt har kommit sakta och obemärkt för många. Trots det sköts stor del av allt arbete i form av administration idag via datorer på distans. Ett annat exempel som kanske kan kompareras med den tidens lönearbetare på industrin är dagens snabbmatsarbetare som under stress och tight arbetsschema ska jobba i ett tempo som bara kan vara bra för vinningens skull och knappast handla om kvalitet eller service. Varken kortsiktigt eller i längden. En digital röstlåda där man beställer sina varor och ett automatiserat ”människosystem” som levererar den färdiga produkten. Idag kan du beställa en pizza i en ”fotoapparat” vilket ger den nya digitala utvecklingen ett illustrerande exempel. Den mänskliga mellanhanden har försvunnit och vi pratar ofta med dataprogram och olika mjukvaror som gör det vi önskar inom ramen för det som de är satta att utföra och de knappar vi väljer att trycka på. Till och med kaffemaskinen på bensinmacken är idag automatiserad och det krävs bara att du håller muggen på rätt ställe. AI finns inom många områden som inte kan nämnas inom ramen för denna framställning även om det är av intresse. Forskare förutspår att Artificiell intelligens kommer ta över många arbeten i framtiden. Inom vissa yrken kommer behovet av den mänskliga faktorn att minska med 80 procent. Vissa ser det med fara andra som en effektivisering av samhällets handel och vandel. Till och med transporter kan bli helt styrda av smarta fordon som till och med är säkrare än föraren och den mänskliga faktorn och kör sig själva från a till b. Ska vi gå till vår egen verksamhet märker vi att allt mer blir styrt av datorer och olika smarta system. En era av automation sköljer över oss. Men frågan är hur det kommer bli för lönearbetaren? Hur långt kan AI gå? Och hur många arbetsområden blir obsoleta när AI inom kort kan ta över allt från administration, rådgivning, transporter, service och tillverkning? Risker där konsekvenserna är svåra att överblicka. Vad kommer AI innebära för lönearbetaren i framtiden?

The post Kan lönearbetet bli överflödigt i ljuset av den nya ai-tekniken? appeared first on Byggkontakt.