Hushåll och icke-finansiella bolag ökade sina lån i monetära finansinstitut med 57 respektive 30 miljarder under det fjärde kvartalet 2017. Upplåning via räntebärande värdepapper har blivit en allt viktigare finansieringsform för icke-finansiella bolag och har successivt ökat på årsbasis under de senaste åren.
Icke-finansiella bolags upplåning via lån i monetära finansinstitut, som fortfarande är den största finansieringsformen, ökade under 2017 med 111 miljarder kronor, vilket är i nivå med upplåningen via emitterade räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper, som under de senaste åren blivit en allt viktigare del av de icke-finansiella bolagens finansiering, har under den senaste femårsperioden ökat med 71 procent. Under samma period har upplåningen via lån i monetära finansinstitut ökat med 16 procent. Icke-finansiella bolags upplåning via lån i monetära finansinstitut och emitterade räntebärande värdepapper uppgick vid utgången av det fjärde kvartalet till 3 191 miljarder kronor.
Hushållens skulder ökade med 59 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2017, där 57 miljarder var nytagna minus amorterade lån i monetära finansinstitut. Hushållens totala skulder uppgick vid slutet av det fjärde kvartalet till 4 160 miljarder kronor. Samtidigt som skulderna ökade under det fjärde kvartalet så minskade hushållens finansiella tillgångar då, bland annat, värdet på hushållens bostadsrätter och de aktierelaterade tillgångarna minskade i värde. Hushållens finansiella tillgångar uppgick vid slutet av 2017 till 13 270 miljarder och har trots nedgången det senaste kvartalet ökat mer än skulderna de senaste åren. Hushållens skulder i förhållande till deras finansiella tillgångar har under den senaste femårsperioden minskat från 36 procent i slutet av 2012 till 31 procent i slutet av 2017.
Källa: SCB