Näringslivets utsläpp av växthusgaser ökar

av Anders Enquist

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökar under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma period 2016. Det är framför allt utsläppen från företag inom branscherna el-, gas- och värmeverk samt avfallshantering som ligger bakom ökningen. Under samma period minskar hushållens utsläpp från transporter och uppvärmning.

Under tredje kvartalet 2017 uppgick den svenska ekonomins utsläpp av växthusgaser till 15,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en ökning med 1,8 procent jämfört med samma period 2016. Under samma period ökade BNP med 1,5 procent. Det visar aktuell statistik från SCB:s miljöräkenskaper som mäter utsläpp från svenska ekonomiska aktörer inklusive hushållen.

Att utsläppen ökar tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016 har flera förklaringar. Den viktigaste är att utsläppen från el- gas- och värmeverk samt företag inom vatten, avlopp och avfall ökar med 19 procent. Utsläppen från utvinning av mineral ökar också. Jämfört med samma kvartal 2016 är ökningen nära 7 procent.

Utsläppen från tillverkningsindustrin minskar med knappt 4 procent. Det är livsmedelsindustrin, raffinaderier och kemikalietillverkning som står för minskningen. Där minskar även förädlingsvärdena, det vill säga den ekonomiska utvecklingen.

Hushållen minskar sina utsläpp (som i huvudsak kommer från personbilar) med 2 procent under tredje kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016. Det förklaras av en förändrad bränsleanvändning. Användningen av fossila bränslen fortsätter att sjunka medan användningen av biobränslen i sin tur fortsätter att öka.

Den ekonomiska utvecklingen varierar för olika branscher. Den bransch som ökar mest i absoluta tal är tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, men även byggverksamhet, övrig maskinindustri och tillverkning av el apparaturer har haft en tydlig ökning. Den största nedgången syns inom raffinaderier och kemikalier samt vård och omsorg.

Nationalräkenskaperna förklarar den generella ökningen av BNP från efterfrågesidan med ökade fasta bruttoinvesteringar, men även en ökad export.

Källa: SCB

FLER ARTIKLAR ATT LÄSA...