Mer än var tionde svensk bor inom 500 meter från kusten eller någon av de fyra största sjöarna. Stora fastighetsvärden kan därför påverkas om havsnivån stiger med en meter eller mer.
– Vi är flera myndigheter som ser behov av ett gemensamt agerande för att få fram bättre data kring våra kuster och sjöar, säger Lantmäteriets generaldirektör Susanne Ås Sivborg.
Av det material om framtida havsnivåer som SMHI presenterat under 2017 och 2018 framgår att medelvattenståndet kan höjas med ungefär en meter i södra Sverige, medan norra delarna av landet får mindre effekter, bland annat genom den landhöjning som fortfarande pågår sedan den senaste istiden. Havsnivåhöjningen kan dock enligt SMHI och SGU bli dubbelt så stor i de fall där hård väderlek och ogynnsamma bottenförhållanden skapar förutsättningar för extrema tillfälliga nivåhöjningar.
Enligt en färsk statistikanalys från SCB bor mer än var tionde person inom 500 meter från kusten/ sjöarna och marknadsvärdet för privatägda fastigheter inom samma begränsade område uppgår till hela 3 284 miljarder kr. Värdet av offentliga fastigheter, till exempel förvaltningsbyggnader och skolor, ingår inte i materialet eftersom de saknar taxeringsvärden.
Sammantaget pekar de olika analyserna på att ett stort antal människor i landet kommer att påverkas av förändringarna på sikt och att stora fastighetsvärden hotas direkt eller indirekt genom störningar på anläggningar (reningsverk, el- och vattenförsörjning) samt infrastruktur som fastigheterna är beroende av.
SCB har genomfört statistikanalysen i det myndighetssamarbete kring strategiska kartläggningsfrågor som bedrivs i Lantmäteriets Geodataråd genom den Nationella geodatastrategin. Det är framförallt det ökande behovet av bättre geodata för grunda kust och strandområden (0–10 m djup) som motiverat analysen.
– Tillgången till detaljerade djupdata inom grunda kust- och strandområden är mycket begränsad och vi ser ett stort behov av ett nationellt kartläggningsprogram till stöd för klimatanpassningen, säger Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén.
SGU:s generaldirektör Lena Söderberg instämmer i behovet av ett nationellt kartläggningsprogram och betonar att även de geologiska förhållandena behöver kartläggas för att bl.a. möjliggöra bättre miljökonsekvensbedömningar och andra samhällsintressen som påverkas av havsnivåhöjningarna.
– Havsnivåhöjningarna kan på sikt bli ett allvarligt problem i södra och sydvästra Sverige där landhöjningen är liten och där delar av kusten är synnerligen känslig för erosion, säger Söderberg.
Behovet av kunskap är stort, säger Lena Sommestad, landshövding i Halland. Hon ser växande problem med både stranderosion och översvämningar.
– Allt fler hör av sig med frågor till länsstyrelserna. Vi behöver mer kunskap både för att kunna följa utvecklingen och för att kunna ge råd till kommuner och enskilda.
Kommunalrådet Andreas Schönström i Malmö stad instämmer och menar att effekterna för en storstad av Malmös storlek blir avsevärda även om inte alla fastigheter blir översvämmade.
– Vi i kommunerna har ju tagit många viktiga steg redan och mer kunskap behövs. Beträffande t.ex. avloppssystem och vattenförsörjning kan ju stora problem uppstå redan vid mindre översvämningar om dessa anläggningar ligger olämpligt placerade i ett framtidsperspektiv.
Lantmäteriet, SGU och Sjöfartsverket håller under Almedalsveckan ett gemensamt seminarium i frågan på SGU:s forskningsfartyg Ocean Surveyor. Seminariet fokuserar på kommunernas och länsstyrelsernas behov av mer detaljerad geodata för klimatanpassningen. I samband med seminariet finns möjlighet att få mer information kring frågeställningarna.
Lantmäteriet, Länsstyrelserna, SCB, SGU, Sjöfartsverket, SKL, SMHI