Ungdomar och unga vuxna mellan 20 och 34 har blivit mycket bättre på att spara jämfört med i fjol. Detta visar SBAB:s årliga undersökning kring sparande genomförd av Sifo. Alla åldersgrupper har generellt sett blivit bättre på att skapa en buffert i ekonomin jämfört med 2017 men, med sina 50 procent jämfört med fjolårets 39 procent, är gruppen mellan 20 och 34 år den som ökat mest.
I undersökningen svarade 1185 personer i januari på frågor om sitt sparande. Precis som förra året fick de svara på frågan om det fanns en budget i hushållet, med pengar som kan användas till oförutsedda utgifter.
– Andelen som har en budget har ökat sedan 2017. Det finns idag en större ekonomisk beredskap för förändring, det är bra. Genom att ha en buffert finns ju också en krockkudde mot ekonomisk försämring, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.
I SBAB:s återkommande årliga undersökning om svenska folkets sparande konstateras att andelen som månadssparar ökat jämfört med förra året. Alla åldersgrupper uppger att de sparar mer och speciellt tydlig är trenden för människor i åldersgruppen 20 till 34 år där varannan sparar regelbundet till något de ska köpa längre fram.
– Stor stjärna i boken att månadssparandet har ökat! Det är sunt, och framför allt glädjande att hälften av de allra yngsta i gruppen har ett månatligt sparande. Man kan tänka sig att det senaste årets fokus på bostadsmarknadsfrågor har gjort att ungdomar blivit mycket mer medvetna om vikten av att börja lägga undan pengar om man så småningom ska kunna ta sig in på marknaden. Alla vet att i unga år är sparandet svårt att få ihop, så extra stor eloge till dem, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.
Svårt att ha koll
SBAB frågade också om de som har ett sparkonto har koll på vilken ränta de får. Det har blivit lite bättre än för ett år sedan men fortfarande vet inte 29 procent vad de har för ränta på sparkontot. Väldigt få, 13 procent, har dessutom jämfört olika aktörer med varandra. Och nära nog hälften av de medverkande har inte jämfört olika sparkonton för att de anser att det inte är värt det och att räntan ändå är för låg.
– Det kan vara dags för en viss självkritik inom branschen. Det måste bli lättare för människor att hitta information om vilken sparkontoränta som erbjuds. Och till dig som konsument vill jag säga att även en låg ränta gör skillnad, kolla och jämför alternativ, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.
Undersökningen har genomförts under perioden 11-12 januari 2018 via en webbenkät av TNS Sifo på uppdrag av SBAB. 1 185 personer i åldrarna 20-80 år har svarat på enkäten. Grafer över andelen som har en buffert för oförutsedda utgifter samt andelen som vet sin ränta på sparkontot bifogas.